Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lÀrarperspektiv. De perspektiv som behandlas Àr lÀrares syn pÄ arbetssÀtt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lÀrare i Àmnet svenska i Ärskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns bÄde möjligheter och hinder med inkludering i Àmnet svenska. LÀrarna ansÄg att inkludering bland annat beror pÄ klassernas storlek, ÀmnesinnehÄll och undervisningsmetoder.

En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lĂ€rare och pedagoger uppfattar möjligheter och svĂ„righeter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv pĂ„ den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Enligt styrdokumenten för grundskolan Àr det av vikt att alla barn har rÀtt till den hjÀlp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad pÄ sina villkor Àr en rÀttighet för allaelever. DÄ det Àr rektor som Àr ansvarig för verksamheten i skolan Àr det betydelsefullt hurrektor ser pÄ begreppet inkludering nÀr det gÀller elevers rÀtt till specialundervisning.För att fÄ reda pÄ hur nÄgra rektorer tÀnker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjÀlp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden dÄ det ger ettförutsÀttningslöst samtal utifrÄn en enda frÄga: Hur tÀnker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angÄende inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur tvÄ utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av sÀrskoleelever. -          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering?-          Hur upplever bitrÀdande rektorer att inkludering av sÀrskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Hur upplever lÀrare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av sÀrskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av sÀrskoleelever?MetodStudien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvÀmligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade frÄn 20 minuter upp till 50 minuter med tvÄ bitrÀdande rektorer och tvÄ lÀrare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in pÄ en diktafon för att dÀrefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrÄn frÄgestÀllningarna.ResultatResultatet visar pÄ att begreppet inkludering Àr svÄrt att definiera.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrÄn nÄgra lÀrares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att pÄ sÄ vis komma Ät den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mÄl. Som en del i det undersöktes Àven lÀrarnas attityd gÀllande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer anvÀnts. Sex lÀrare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. LÀrarna arbetar i samma kommun pÄ tre olika skolor.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna sÄg pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt hur de arbetade för att fÄ en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svÄrigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes ocksÄ. I denna studie beskrivs olika hjÀlpmedel som anvÀnds i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som anvÀndes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vÀgledande i denna studie.

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrĂ„gor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur tvĂ„ kommuner genomför det förĂ€ndringsarbete som krĂ€vs för att skapa en inkluderande skola. VĂ„r studie bygger pĂ„ en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat pĂ„verkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt pĂ„visat vilken kompetens som krĂ€vs. Åtta skolledare ingĂ„r i studien.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

Motivet till studien Àr intresse och nyfikenhet för att ta reda pÄ mer om hur lÀrare ser pÄ inkludering. Med kunskap dÀrom finns möjlighet att förstÄ vilken form av specialpedagogiskt stöd som behövs för att sÀrskoleelever ska kunna inkluderas i grundskoleklasser.  Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskap om hur grundskollÀrare med erfarenhet av inkludering ser pÄ inkluderande undervisning. Studien utgÄr frÄn begreppet inkludering och hur den möjliggörs i grundskolan. Studien söker svar pÄ frÄgestÀllningarna vilka erfarenheter har grundskollÀrare av att undervisa elever enligt grundsÀrskolans lÀroplan i grundskoleklasser och hur ser behovet av specialpedagogiskt stöd ut för att möjliggöra inkludering? För att nÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsÀrskoleeleverna anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjÀlp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för bÄde den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser ocksÄ att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

 I vÄr bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken och tar sin teoretiska utgÄngspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlÀrningsteori. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att pÄverka skolutveckling pÄ kommunnivÄ, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvÀmlighetsurval för vÄr studie. Totalt intervjuades Ätta politiker.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka framgÄngsfaktorerna och förutsÀttningarna Àr för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar.FrÄgestÀllningarna var:Vilken kompetens inom omrÄdet neuropsykiatri anser lÀrarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lÀrarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lÀrarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar? PÄ vilket sÀtt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar skilja sig Ät i de undersökta skolorna?I studien anvÀndes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gÀllde undervisningssÀtt och förutsÀttningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar).Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och sÀrskilt för elever med NPF. De ansÄg att det var av stor vikt att lÀraren kom vÀl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den instÀllningen att inkludering var efterstrÀvansvÀrt men att det krÀvdes kunskap och resurser för att lyckas..