I slutet av 2011 pÄbörjade UmeÄ universitetsbibliotek arbetet med att undersöka hur mÄnga som vistades i deras lokaler. Undersökningen visade att den tysta lÀsesalen (lÀsesal 1)1 för det mesta stod tom. Under sommaren 2012 genomgick dÀrför salen en mindre renovering för att göra den mer gÀstvÀnlig, öppen och ljus. En arkitektfirma anlitades för att ta fram ett nytt kulör- och inredningsförslag. Salen mÄlades om, antalet studieplatser minskades och möblerades om och flera av dem byttes ut mot fÄtöljer.Syftet med denna undersökning var att utvÀrdera den nyrenoverade tysta lÀsesalen pÄ UmeÄ Universitetsbibliotek, med utgÄngspunkt i studenternas upplevelser av det fysiska rummet och dess betydelse för studiemiljön.Metoden bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning samt tvÄ mindre kvalitativa undersökningar i form av en observationsstudie och tvÄ intervjuer.

Bakgrund: Att upptÀcka och stödja barn som far illa Àr ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan Àr den enda utanför familjen som regelbundet trÀffar barn och följer deras hÀlsa, tillvÀxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svÄr situation dÄ de misstÀnker att barn far illa och samtidigt vill behÄlla en god kontakt med förÀldrarna. Alla förÀldrar vill sina barns bÀsta men förutsÀttningarna varierar.Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer dÀr barn far illa i hemmet.Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen framtrÀdde tvÄ huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Rapporten utvÀrderar produkter som skickas till katastroflÀger för att underlÀtta skol- och fritidsverksamhet. Fokus ligger pÄ det projekt i vilket den svenska Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med sin tyska motsvarighet Technisches Hilfswerk (THW), tagit fram ett komplett, fÀrdigförpackat katastroflÀger. Detta ska kunna skickas och sÀttas upp var som helst i vÀrlden. Projektet gÄr under namnet Emergency Temporary Shelter (ETS) och ska bidra med bostad, skydd, el, vatten- och sanitetslösningar för totalt tusen personer som tvingats fly sina hem. LÀgret ska ocksÄ tillhandahÄlla skol- och fritidsverksamhet.

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan pÄverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jÀmfört tvÄ klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmÄl och de elever som inte har det. De metoder jag har anvÀnt mig av Àr enkÀter, intervjuer med elever och lÀrare och observationer i de bÄda klassrummen. Undersökningen har skett i tvÄ olika klasser pÄ tvÄ olika skolor med olika förutsÀttningar i elevgrupperna. Materialet bestÄr av 83 stycken enkÀter frÄn fyra klasser i Är 5, Ätta elevintervjuer, tvÄ lÀrarintervjuer samt tvÄ observationer.

Syftet med studien var att förstÄ hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i Äldern 8-11 Är upplevde att en dyslexidiagnos skulle stÀllas, logopedens diagnostisering, överlÀmnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efterÄt pÄverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras förÀldrar insamlades information och analyserades utifrÄn studiens problemformulering och frÄgestÀllningar. I vÄr studie sÄg vi att det Àr en lÄng process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas kÀnslor inför diagnosen ofta Àr motstridiga och mÄnga. Samtliga elever har negativa kÀnslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vÄr studie har velat berÀtta om dyslexin för sina kamrater.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Denna studie Äsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag anvÀnder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien Àmnar Àven att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrÀdesvis anvÀnder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts Àr en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som anvÀnds mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nÄ sina kunders kunskap Àr förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

EssÀn belyser de problem som kan uppstÄ i utvecklingen av ett yrkesutövande pÄ en skola eller en arbetsplats. Problem som Àr svÄra att sÀtta ord pÄ och som framstÄr som dilemman dÄ de Àr abstrakta i sin utformning.Att lÀra sig ett yrke kan vara svÄrt, framför allt de yrken som krÀver en speciell yrkeskunskap som kan vara svÄr att sÀtta ord pÄ. Den tysta kunskapen. Att lÀra ut denna kunskap krÀver speciella metoder. I denna essÀ har dialogseminariemetoden anvÀnts som Àr ett sÀtt att reflektera över kunskap och lÀrande.

Syftet med följande uppsats Àr att fÄ en bild av hur lÀrare upplever att elever i behov av sÀrskilt stöd, i Är 7-9, klarar att arbeta med arbetssÀttet Eget arbete.Eget arbete innbÀr att eleven sjÀlv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur arbetssÀttet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet bygger pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Ärskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssÀtt sÀrskilt bra. Eget arbete dÀremot kan vara ett arbetssÀtt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Bakgrund och syfteI dagens samhÀlle gÄr mycket ut pÄ att alla mÀnniskor ska ta för sig, vara utÄtriktade och sociala. SÄ Àven i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förvÀntningar. Den hÀr studien syftar till att ta reda pÄ hur lÀrare i Ärskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att vÀxa upp som blyg.  InnehÄllI litteraturgenomgÄngen gÄr jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men Àven i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag sjÀlv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare och en person som var mycket blyg i skolan.