Hembiträdesfrågan i omdaning. En diskursanalys av tidskriften Husmodern åren 1920-1939.
Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensioner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden. Resultatet visar att förändringarna i 2010-års skollag förstärker inkluderingstanken i en skola för alla men i Lgr11 är skillnaderna mot Lpo94 mindre än mellan de båda skollagarna. Skolans verksamhet är reglerad i skollagen och i läroplanen. Lärare har en skyldighet att läsa och följa läroplanen, men troligen har en stor del av lärarna inte tagit del av skollagens innehåll. Hur väl skillnaderna i diskursordningarna i skollagarna speglas i Lgr11 kan därmed antas påverka hur synen på en skola för alla förändras eller inte alls förändras, i praktiken. I Slutsatser diskuteras hur dessa skillnader mellan styrdokumenten kan komma att påverka synen på en skola för alla.