Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebÀr att alla elever i skolÄren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute pÄ fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den anvÀnds i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frÄgan för oss har varit att ta reda pÄ om lÀrarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid frÄn undervisningen eller om det Àr ett hjÀlpmedel. VÄrt resultat visar att de intervjuade lÀrarna tyckte att frÄn början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lÀrarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Syftet med denna studie har varit att genom en enkÀtundersökning jÀmföra yrkesverksamma lÀrare och lÀrarstudenters syn pÄ elever som faller utanför skolans normer. Bland dessa elever finns tvÄ handlingsmönster, dels de som Àr utagerande och dels de som Àr tysta och tillbakadragna under lektionstid. VÄra frÄgestÀllningar var vad lÀrare och studenter anser kring hur problem uppstÄr runt elever, för vem det Àr ett problem samt hur de hanterar dessa problem. Den avslutande frÄgestÀllningen berör huruvida grupperna ser elevernas problem utifrÄn ett punktuellt eller relationellt synsÀtt. LÀrarstudenterna uttrycker i större utstrÀckning en önskan att inkludera alla elever medan lÀrare verkar ha lÀttare att uppnÄ detta.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. FrÄgestÀllningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmÀts klassamtalen av lÀrarna?" och "OmgÀrdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i sÄ fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i Ärskurs ett, tvÄ och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lÀrare. Resultatet som dÀrvid framkom pekade pÄ att klassamtalen hade viss betydelse i lÀrarnas praktik.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med vÄrt arbete var att se om vi med hjÀlp av vÄra undersökningar kunde fÄ en ökad förstÄelse för barnens stress i skolan. De frÄgor vi stÀllde oss var hur stressen pÄverkar elevers inlÀrning samt pÄ vilket sÀtt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vÄr studie Àr de klasser dÀr vi gjort vÄra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att anvÀnda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkÀter.

Tysta och blyga barn Àr ofta de som lÀmnas Ät sidan eller fÄr vÀnta med att fÄ sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog Àr det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig sjÀlva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och nÀr blir insocialisering ett vÀrde som bör överordnas barnets fria val?I denna essÀ undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstÄ dessa barns behov och förhÄlla mig till dem utifrÄn begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bÀsta. Jag kommer att utgÄ frÄn nÄgra problem frÄn min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjÀlp av olika synsÀtt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

TalĂ€ngsliga elever kĂ€nner oro eller Ă„ngest nĂ€r de skall tala och sitter dĂ€rför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lĂ€rare saknar kĂ€nnedom och kunskap om talĂ€ngslan och dĂ„ kan de inteheller ge tillrĂ€ckligt stöd och hjĂ€lp till dessa elever. VĂ„r enkĂ€tundersökning visar hur vanligt förekommandetalĂ€ngslan kan vara bland elever i Ă„rskurs Ă„tta och nio samt vilka talsituationer detycker kĂ€nns svĂ„rast. Flickorna visade sig vara talĂ€ngsliga i större omfattning Ă€n pojkarna, vilketkan beror pĂ„ fostran och de förvĂ€ntningar som skolan och samhĂ€llet har pĂ„ dem. För att fĂ„ enuppfattning om hur talĂ€ngslan kan upplevas kĂ€nslomĂ€ssigt intervjuade vi tvĂ„ elever.

Syftet med studien var att förstÄ hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i Äldern 8-11 Är upplevde att en dyslexidiagnos skulle stÀllas, logopedens diagnostisering, överlÀmnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efterÄt pÄverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras förÀldrar insamlades information och analyserades utifrÄn studiens problemformulering och frÄgestÀllningar. I vÄr studie sÄg vi att det Àr en lÄng process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas kÀnslor inför diagnosen ofta Àr motstridiga och mÄnga. Samtliga elever har negativa kÀnslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vÄr studie har velat berÀtta om dyslexin för sina kamrater.

Syftet med studien var att förstÄ hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i Äldern 8-11 Är upplevde att en dyslexidiagnos skulle stÀllas, logopedens diagnostisering, överlÀmnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efterÄt pÄverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras förÀldrar insamlades information och analyserades utifrÄn studiens problemformulering och frÄgestÀllningar. I vÄr studie sÄg vi att det Àr en lÄng process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas kÀnslor inför diagnosen ofta Àr motstridiga och mÄnga. Samtliga elever har negativa kÀnslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vÄr studie har velat berÀtta om dyslexin för sina kamrater.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra tysta elever i skolsvÄrigheter upplevt sin grundskoletid. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: ? Hur beskriver eleverna sin grundskoletid och de svÄrigheter de upplevt? Hur Àr det att vara en tyst elev?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av lÀrare respektive kamrater under sin grundskoletid? ? Vilket specialpedagogiskt stöd har eleverna fÄtt och upplever de att det överensstÀmmer med deras behov av stöd? Vad upplevs som positivt respektive negativt?? Hur upplever eleverna att grundskolan har bidragit till deras sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Teori och metod:Studien utgick ifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna erfarenheter lyftes fram. Som metod för datainsamling genomfördes halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer, med en intervjuguide som grund. Detta för att möjligheten till att stÀlla följdfrÄgor skulle finnas.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pĂ„gĂ„ i flera Ă„r med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmĂ€rksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som Ă€r relevanta delar i ett sĂ„dant projekt. Dessa uppfattningar jĂ€mförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar pĂ„ att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del Ă€r i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en trĂ€ffbild, som exempelvis innefattar elevers Ă„lder, lĂ€rares uppfattningar och Ă€mneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hĂ€nsyn till för att öka elever intresse.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.