Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Internationella studier visar att svenska elever har försÀmrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas mÄluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt hur dessa lÀrare ser pÄ möjligheter respektive begrÀnsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt lÀranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks ocksÄ hur pedagoger anvÀnder sig av de naturvetenskapliga mÄlen i skogen för barns lÀrande, samt vilka övriga mÄl de brukar sig av i förskolans lÀroplan nÀr de vistas i naturen. Vi vill Àven ta reda pÄ om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens lÀranderum. Studien har utgÄtt ifrÄn ett frÄgeformulÀr med övervÀgande öppna frÄgor som delats ut till pedagoger pÄ tio förskolor i tvÄ olika kommuner för att fÄ ett bredare underlag. Studiens resultat visar pÄ varför kompentensutveckling Àr viktig för pedagoger.

Motivation Àr en viktig komponent för att en person ska kunna genomföra en uppgift. Men hur personen handskas med uppgiften beror pÄ vilken typ av motivation denne drivs av och i vilken grad. Tidigare forskning har visat att exempelvis stress har en negativ pÄverkan pÄ motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur kön, Älder, antal arbetade Är och stress Àr relaterad till inre och yttre motivation hos poliser i yttre tjÀnst. Deltagarna bestod av 142 personer, varav 36 stycken var kvinnor.

UtifrÄn intervjuer med Ätta elever undersöktes vad det Àr som motiverar elever i skolÄr 4 inför skolÀmnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angÄende motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lÀra sig matematik - hÀlften av de intervjuade eleverna anstrÀngde sig maximalt för att lÀra sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lÀra sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som pÄverkade elevernas motivation var elevernas förÀldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lÀra sig matematik..

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utstrÀckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frÄgor om hur förskollÀrare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jÀmför hur mycket tid det lÀggs pÄ planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jÀmfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. VÄr upplevelse Àr att nÀstan all tid man vistas utomhus Àr förlagd till fri lek och orsakerna till detta Àr nÄgot vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med Ätta utbildade förskollÀrare.Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lÀrandetid det Àr som lÀggs utomhus.

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.

In today?s changing environment, creation of projects by organizations has become more common. The problem is, though, that the knowledge of the subject is still limited which causes many projects to fail. This has made it extra important to have a good project manager whocanlead the project in the right direction. While doing this both the project method and the project manager?s motivation are contributing sources.

The study aims to increase understanding and knowledge of motivation; this by examining how the leader experiences her capability to promote employees' work motivation. Also, how employees perceive that the leader influence and enhance their work motivation. Interviews were conducted with a manager and two employees of a government agency in Sweden. The results demonstrate different opinions between manager and employees in the manager's ability to foster motivation in the everyday work. The leader thinks that she promotes her employees work positively and believes that she is giving her employees attention and appreciation.

Syftet med rapporten var att studera, tolka och försöka finna svaret pÄ hur gymnasieelever ser pÄ motivation och vad motivation betyder för dem. Det finns flera tidigare studier utförda inom omrÄdet, dÀr forskarna försöker tolka, förstÄ och förklara begreppet motivation Kortfattat och summerat kan motivation definieras pÄ följande sÀtt. Motivation har mÄnga olika betydelser, för varje enskild individ har det sin egen betydelse. Yttre motivationsfaktorer Àr nÄgot individen generellt pÄverkas av, men den inre motivationen Àr strÀngt personlig. Den inre drivkraften som motiverar och fÄr individen att gÄ vidare, Àr en kÀnsla och en sinnesstÀmning, en sjÀlvupplevd positiv erfarenhet som ger vÀllustkÀnslor och dÀrmed ökad motivation.Resultatet i min rapport visar att motivation Àr styrd av flera faktorer.

Arbetssysslan har en stor pĂ„verkan pĂ„ medarbetarnas motivation. Är arbetssysslan monoton kan det skapa negativ effekt attityden kring arbetsplatsen och motivationen. Syftet med denna forskningsstudie Ă€r att bidra med förstĂ„else kring hur företag med monotona arbetssysslor kan öka motivationen hos sina medarbetare. Fokusen i studien ligger pĂ„ att ta reda pĂ„ vilka faktorer det Ă€r som kan öka motivationen hos medarbetare med monotona arbetssysslor. UtifrĂ„n en kvantitativ surveyundersökning hos tre företag tar vi reda pĂ„ hur företagen arbetar med motivation och hur medarbetarna upplever motivationen utifrĂ„n olika motivationsfaktorer.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis lÀsaren en fördjupad förstÄelse för elevers motivation.För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta elever. IntervjufrÄgorna baseras pÄ studiens frÄgestÀllningar: Vad Àr elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer pÄverkar elevernas motivation?Jag för Àven ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig pÄ vad forskare tidigare har skrivit inom Àmnet.Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel kÀnner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter sÄsom engagerade lÀrare och elevernas mÄl pÄverkar motivationen.