Utevistelse i förskolan Àr en stor del av verksamheten och det hÀr examensarbetet har till syfte att fÄ kunskap om vilka Äsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I LÀroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lÀrande bÄde utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till bÄde planerad och naturlig miljö. Vi frÄgar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön pÄ sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat Ätta pedagoger som arbetar pÄ förskolor med olika profileringar. Vi har Àven lÀmnat dagböcker som pedagogerna fÄtt fylla i efter utevistelser.

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lÀrandet och genom en jÀmförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lÀrande Àr mer fördelaktigt för elevernas tillÀgnande av faktakunskaper. Vidare var syftet ocksÄ att ta reda pÄ om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet frÄn den jÀmförande undersökningen.Musiskt lÀrande, att anvÀnda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, stÀlls i detta examensarbete mot det traditionella lÀrandet, som bygger pÄ ett reproducerande arbetssÀtt.72 elever i Ärskurs tre deltog i undersökningen och delades upp sÄ att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad lektion. BÄda lektionerna hade samma lektionsinnehÄll, eleverna fick lÀra sig om kantarellen. Efter genomförda lektioner fick alla elever fylla i en enkÀt, som satte deras faktakunskaper pÄ prov. Under lektionerna observerades elevernas engagemang.Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade lektionen hade ett bÀttre resultat, visade pÄ bÀttre faktakunskaper, pÄ enkÀten.

 Denna undersökning Àr ett försök att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar elevers inre motivation positivt och som bör efterstrÀvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen Àr utförd med hjÀlp av, och vÀnder sig frÀmst till elever pÄ Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse Àven för andra utbildningar..

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger, vĂ„rdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hĂ€lsa och lĂ€rande pĂ„verkas. En annan viktig aspekt Ă€r om alla mĂ„l uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat Ă€r att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lĂ€rande situation och detta Ă€r nĂ„got som BrĂŒgge, Glantz och Sandell (2011) poĂ€ngterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lĂ€rande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen nĂ„got att relatera till. DĂ€r erbjuds barnen att anvĂ€nda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poĂ€ngteras Ă€ven hur vikigt pedagogens förhĂ„llningsĂ€tt Ă€r i förhĂ„llande till utomhuspedagogiken.

Detta Àr en fallstudie och resultaten gÄr inte att generalisera. Huvudsyftet med studien Àr att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. DÀrefter följer forskning inom olika omrÄden sÄsom utomhuspedagogik och olika teorier om lÀrande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem Är, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett pÄ bÄda förskolorna.

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskolebarns hÀlsa ? fysiskt, psykiskt och socialt pÄverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av BarnhÀlsovÄrdens personals syn pÄ utevistelsens pÄvekan pÄ barns hÀlsa. Resultatet frÄn vÄr studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hÀlsa hör ihop pÄ ett tydligt sÀtt.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan rÀttvisa och motivation bland skolelever, dÄ det tidigare saknats specifik forskning inom omrÄdet. EnkÀter delades ut till högstadieelever för att mÀta deras upplevelse av distributiv, procedural, informativ respektive interpersonell rÀttvisa i relationen till lÀraren samt deras motivation i skolarbetet. Totalt ingick 227 respondenter i studien. Resultatet visade pÄ ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rÀttvisa och motivation i skolarbetet. Graden av informativ respektive interpersonell rÀttvisa visade sig Àven förutsÀga graden av motivation i skolarbetet.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera den pÄverkan som olika typer av mÄl har pÄ inre motivation för studenter. Hypotesen Àr att försökspersoner i genomsnitt erhÄller högre inre motivation för en uppgift med inlÀrningsmÄl Àn för en identisk uppgift med resultatmÄl. Uppgiften behandlade det psykologiska begreppet kognitiv dissonans. Uppgiften genomfördes av 30 försökspersoner dÀr15utförde uppgiften med inlÀrningsmÄl och 15 med resultatmÄl. Efter att försökspersonerna hade genomfört uppgiften mÀttes deras inre motivation för uppgiften med hjÀlp av en enkÀt.

Föreliggande studie har undersökt om och i sÄ fall hur förskolor bedriver ett sprÄkutvecklande arbete i uterummet. Tidigare forskning och litteratur om sprÄkutveckling och utomhuspedagogik presenterades tillsammans med förskolans styrdokument och jÀmfördes med det empiriska underlaget. Studiens slutsats blev att det finns tydliga indikationer pÄ att det sprÄkutvecklande arbetet i förskolans uterum kan och bör utvecklas. För att detta ska vara möjligt behöver man arbeta med den rÄdande kunskapssynen hos sÄvÀl ledning som pedagoger verksamma i barngrupp i förskolan. Ett fÀrdigstÀllt material för sprÄkutvecklande arbete i förskolans uterum skulle inte utgöra nÄgon nÀmnvÀrd skillnad enligt majoriteten av de pedagoger och beslutsfattare som deltagit i undersökningen, sÄvida materialet inte kompletteras med teori och utbildning..

Detta arbete analyserar vilket samband det finns mellan kostnaderna för sjukskrivning och motivation utifrÄn en undersökning av företaget Pacwire. I dagens samhÀlle blir sjukfrÄnvaro allt vanligare och har fÄtt stora konsekvenser pÄ företagens ekonomi och anstÀllda. Vid genomförande av denna studie har jag anvÀnt mig av metoden deduktion dÄ jag utifrÄn teorin har bildat mig teorier som i sin tur har undersökts. Vad jag kom fram till Àr att det fanns ett samband mellan motivation och sjukfrÄnvaro och rekommenderar dÀrför Pacwire att öka personalens motivation genom att till exempel ha mer varierande arbetsuppgifter..

I denna systematiska litteraturstudie sammanstÀlls forskning om Àmnet utomhusmatematik. Insamlingen av datan har skett via sökningar i databasen ERIC (Ebsco) efter vetenskapligt granskade artiklar. Artiklarna har analyserats och resultatet av studien har gett en tydligare inblick av utomhusmatematik, men Àven om utomhuspedagogik. Det som Äterkommer Àr sambandet mellan matematiken och elevernas vardag, att eleverna mÄste förstÄ dessa kopplingar för att kunna utvecklas i matematiken. Studien har visat pÄ vikten av elevdelaktighet, problemlösning samt för- respektive nackdelar med utomhusmatematik.