SammanfattningSyftet med denna studie Àr att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare Är i den svenska skolan. FrÄgestÀllningarna som kommer besvaras i studien Àr, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka följder fÄr inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till? Studien utgÄr frÄn en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stÀngt frÄgeformulÀr. Den tar sin utgÄngspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgÄngspunkt i fenomenografin dÀr mÄlet Àr att kartlÀgga skilda uppfattningar om samma fenomen.

Abstrakt Agneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling ? frÄn att lÀra andra till att lÀra av varandra (School Development ? from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: Svensk skola Àr enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhÀlle vi lever i för att skapa bÀsta förutsÀttningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen Àr att verka för skolutveckling och pedagogiskt lÀrande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling Àr bristfÀllig varför det finns ett allmÀnintresse att belysa det.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Hösten 2004 började rektorsomrĂ„dena i undersökningen tala om att utforma ett material som kunde anvĂ€ndas i verksamheten för personal, förĂ€ldrar och elever. Materialet skulle Ă€ven gĂ„ att anvĂ€nda vid kvalitetsredovisning, till politiker, av verksamheten i sĂ€rskolan. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie inspirerad av aktionsforskning och med etnografisk ansats, gĂ€llande hur personalen i sĂ€rskolan tycker att en Individuell utvecklingsplan ska se ut, vad den ska innehĂ„lla och vad den ska anvĂ€ndas till.Som teoretisk utgĂ„ngspunkt valdes Giddens och Helldins syn pĂ„ individualisering. Även Persson och hans teorier kring specialpedagogik som tvĂ€rvetenskapligt forskningsfĂ€lt lyfts fram.PĂ„ rektorsomrĂ„dena valdes fokusgrupper ut för diskussioner. Undersökarna fungerade som moderatorer, vilket innebar att de hade en frĂ„geguide med sig som diskuterades.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur SMART Board anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom Ärskurs 1 till 5. Detta med utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr SMART Board sÀtts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlÀtta inlÀrning och/eller skolgÄng för elever som kan möta olika svÄrigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner pÄverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap Àr en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter Àven till det specialpedagogiska forskningsomrÄdet dÀr det Àr studier omkring det preventiva arbetet som stÄr som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds som metod för att förstÄ mÀnniskors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien Àr en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgÄr ifrÄn den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrÄn en tolkande ansats.Resultat:Resultatet frÄn undersökningen pÄvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlÀtta inlÀrningen för elever.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Min uppfattning Àr att alla vÄrdnadshavare inte Àr delaktiga till fullo nÀr det gÀller sitt barns skolval. DÀrför vill jag med min studie undersöka vÄrdnadshavares inflytande nÀr det gÀller valet av skolform, vilka faktorer de tycker Àr viktiga för sitt barns skolgÄng och om de Àr nöjda med skolformen deras barn gÄr i. Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa vÄrdnadshavarnas perspektiv pÄ elever som Àr mottagna i grundsÀrskolan och integrerade i grundskolan. Jag Àmnar undersöka vÄrdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering Àr ett lÀmpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vÄrdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger pÄ strÀvansmÄl för verksamheten och i Förskolans lÀroplan, Lpfö 98, finns inga krav pÄ individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas pÄ bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och anvÀnds i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi arbetat med sÄvÀl intervjuer som enkÀter.