Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och specialpedagoger pÄ en skola definierar begreppet inkludering och hur de tÀnker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har Àven syftet varit att ta reda pÄ hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit frÄn relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren frÄn informanterna stÀmmer vÀl överens.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

Detta Àr en studie som tagit sin utgÄngspunkt i begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? med fokus pÄ barn och elever med ADHD/DAMP utifrÄn ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit mÄnga kritiska röster och skilda Äsikter för vilka insatser som Àr bÀst för barnen. Fokus har Àven riktats mot huruvida diagnosen kan hjÀlpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av sÀrskilt stöd har förÀndrats.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Syftet med vÄr studie Àr att lyfta nÄgra pedagogers tolkningar av begreppet extra anpassningar och fÄ dem att reflektera över sina behov och förutsÀttningar för att möjliggöra dessa. Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur organiseras arbetet med extra anpassningar pÄ skolan? Vilken kompetens anser sig pedagogerna ha för arbetet med extra anpassningar? VÄr studie grundar sig pÄ tidigare forskning med utgÄngspunkt i nÄgra specialpedagogiska perspektiv samt synen pÄ skolverksamheten utifrÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven ger olika förklaringar pÄ hur skolsvÄrigheter uppstÄr och hur dessa ska anpassas. De specialpedagogiska perspektiven som beskriver individen som problembÀrare Àr Nilholms (2012) kompensatoriska, Perssons (2003) kategoriska samt Ahlbergs (2013) individperspektiv.

Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrare och pedagoger ser pÄ inkludering av barn i svÄrigheter och hur detta pÄverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina tvÄ frÄgestÀllningar. Den första Àr hur lÀraren/pedagogen anser att klassen/gruppen pÄverkas av inkludering av barn i svÄrigheter. Den andra Àr vilka aspekter Àr av vikt för hur inkluderingen pÄvekar gruppen. De informanter som deltar Àr verksamma i tvÄ olika stÀder.

Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de tester som utförs under barns första skolÄr. Vad anser man vara frÀmsta orsakerna till barns lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur viktiga Àr testerna för att fÄnga upp dessa? Min studie bestÄr av tvÄ parallella undersökningar, en kvantitativ undersökning dÀr elevers sparade resultat frÄn prov och tester frÄn de första skolÄren jÀmförts med resultatet pÄ de nationella proven i femte klass. DÀrefter har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr pedagoger och specialpedagoger fÄtt svara pÄ hur de ser pÄ dessa tester. Tidigare forskning pekar pÄ att 6-8% av eleverna har lÀs och skrivproblem. Detta kan bero pÄ genetiska problem, svÄrigheter med avkodningen, ordmobiliseringen, koncentrationsproblem, ovana att lÀsa och skriva eller att man har annat modersmÄl.

Studiens syfte Àr att undersöka hur 8 lÀrare anser sig arbeta, i grundskolans Ärskurs 1-3, för att stÀrka utvecklingen hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intentionen Àr vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lÀrare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgÄngspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har 8 lÀrare intervjuats, 4 arbetar pÄ en stark svensksegregerad skola och ÄterstÄende 4 arbetar pÄ en mÄngkulturell skola. Samtliga lÀrare i studien undervisar och Àr verksamma pÄ lÄgstadiet, dÀr vi hos alla har undersökt vilka metoder och ÄtgÀrder dessa lÀrare beskriver att de anvÀnder sig av dÄ elever uppvisar lÀs- och skrivsvÄrigheter.