Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur en grupp blivande grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus pÄ elevers sprÄkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet pÄ en skola.Teori Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, dÀr kommunikation mÀnniskor emellan Àr grundlÀggande och ett verktyg för detta Àr sprÄket. Teorier om sprÄkutveckling Àr de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet pÄ specialpedagogik brukas likasÄ.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkÀt, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö dÀr spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers sprÄkutveckling.

Sammanfattning Petter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lÀrande (Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde Detta arbete handlar om hur kunskap och lÀrande uppstÄr i samtal. Jag har undersökt hur anstÀllda uppfattar denna process och hur de tÀnker kring en organisations förstÄelse för fenomenet som sÄdant. Informanterna har fÄtt diskutera hur och nÀr samtal blir lÀrande, reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. PÄ sÄ sÀtt kan man sÀga att arbetet i sig sjÀlvt bidrar till det kunskapande och lÀrande som jag Àr ute efter att skapa en större förstÄelse för. Syfte Studien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lÀrande och kunskap genereras i samtal. Mina preciserade frÄgestÀllningar Àr; Vilka faktorer inverkar pÄ samtalets förmÄga att bli lÀrande? Hur pÄverkas lÀrande samtal av interaktion deltagarna emellan? Hur uppfattar anstÀllda i olika organisationer möjligheter till lÀrande samtal? Metod och teori Jag har anvÀnt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. De intervjuade skulle samtliga ha fÄtt diagnosen inom de tre senaste Ären och gÄr pÄ olika program pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det Àr att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Hur det pÄverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det pÄverkar deras mÄende och framtidstro.   De intervjuade tillfrÄgades om sin medverkan av respektive speciallÀrare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet nÀrsomhelst under arbetets gÄng.

Vid vÀrldskonferensen om undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd Är 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmÀrket för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser ocksÄ igenom i den svenska lÀroplanen, Lpo 94. Syftet med studien Àr att fÄ exempel pÄ hur inkludering och stöd i klassrummet pÄ en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie av tre lÀrare i Àmnet svenska pÄ en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger pÄ direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgÄngen lÀggs tyngdpunkten pÄ intervjuerna och observationerna anvÀnds för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fÄtt fram i min fallstudie visar att lÀrarna anvÀnder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sÀtt att lÀra kÀnna och se varje enskild elev.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacherŽs professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrÄn olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, det förhÄllningssÀtt som anvÀnds inom ICDP/ vÀgledande samspel pÄverkar specialpedagogens rolltagande utifrÄn det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsomrÄdena individ, grupp och organisation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi fÄ fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill Àven med studien fÄ fram om visionen en skola för alla Àr möjlig, utifrÄn pedagogernas instÀllning. VÄra frÄgestÀllningar Àr:?Vad sÀger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av sÀrskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lÀrare behöver för att arbeta med integrerade sÀrskoleelever i grundskolan??Vilken instÀllning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vÄr kvalitativa studie dela ut intervjuenkÀter med öppna frÄgor.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Syfte med studien Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den gÄr till och om det finns nÄgra hinder/svÄrigheter. Arbetet utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande utifrÄn Vygotskij dÀr jag tar fasta pÄ att lÀrandet Àr en helhetsprocess dÀr flera faktorer pÄverkar. Studien Àr av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Intervjuerna Àr semistrukturerade och Àr gjorda med fyra lÀrare som arbetar i grundskolan. FrÄgorna var öppna dÀr följdfrÄgor kunde formuleras utifrÄn den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Detta arbete handlar om matematiksvÄrigheter. Jag ville att mina studier skulle leda till att jag blir bÀttre pÄ att bemöta elever som har svÄrt med matematik och dÀrför valde jag att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad kan det finnas för orsaker till att elever har matematiksvÄrigheter? Vilka svÄrigheter har eleverna och hur kan man arbeta för att hjÀlpa dem. Genom att lÀsa litteratur och intervjua sju lÀrare har jag sökt svar pÄ mina frÄgor. Under arbetets gÄnghar jag fÄtt reda pÄ en mÀngd olika faktorer som kan orsaka matematiksvÄrigheter.

The purpose of this study is to acquire knowledge about how interaction, participation and inclusion are affected by individual integration for three students in upper secondary education for pupils with learning disabilities. To be individually integrated means, in this case, that the students from compulsory school for children with learning disabilities are taking part in some of the programme-specific courses together with students from the regular upper secondary school. This study gets its inspiration from the ethnographic research approach, and uses passive observations together with interviews with students and their guardians as main methods to collect information.The school in question has not made any adjustments to make the programme-specific courses more adapted to the different needs, which is typical of integration. This study shows that the school presumes that the students with the help from the vocational teacher, but without any special needs educational help, themselves are to adapt to the conditions at the regular upper secondary school. This, together with the lack of special needs educational competence among the vocational teachers, led to a higher level of exclusion and an enhanced feeling of not being up to standard among the integrated students.The results also show that the integrated students maintain a strong wish to be included with the students attending the regular upper secondary school.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.