Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur matematiklĂ€xor utformas och anvĂ€nds i undervisningen för att bidra till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvĂ„righeter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrĂ„gor formulerats som berör hur matematiklĂ€xor utformas, hur de anvĂ€nds och hur de bidrar till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gĂ€ller matematiklĂ€xor pĂ„ skolorna finns med som en forskningsfrĂ„ga.Teori: Examensarbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlĂ€rningsteori dĂ€r kommunikation, delaktighet och samspel Ă€r grundlĂ€ggande faktorer för barns lĂ€rande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik Ă€r stödjande för deras lĂ€rande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrĂ„gor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvĂ„righeter, genomfördes som ett komplement för att fĂ„ en inblick i hur elever ser pĂ„ matematiklĂ€xor.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Sammanfattning I min vardag som lÀrare i matematik pÄ gymnasiet stöter jag pÄ mÄnga elever som har problem med likhetstecknets betydelse. De tror att tecknet =, betyder blir. TvÄ plus fem blir sju delat med tvÄ blir 3,5 (2+5=7/2=3,5) Àr ett vanligt skrivsÀtt av dessa elever. Korrekt skrivsÀtt Àr, tvÄ utrÀkningar tvÄ plus fem Àr lika med sju och sju delat med tvÄ Àr lika med tre och en halv (2+5=7 och 7/2=3,5) alternativt tvÄ plus fem delat med tvÄ Àr lika med sju delat med tvÄ Àr lika med tre och en halv ((2+5)/2=7/2=3,5). Denna missuppfattning av likhetstecknets betydelse ville jag undersöka nÀrmare.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Syfte:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetna elever i Är 5 och 6 Àr om sin egen lÀrprocess och deras uppfattningar om hur de lÀr, samt hur lÀrarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lÀrprocessen synlig för eleverna. FrÄgestÀllningar: Hur medveten Àr eleven om sin lÀrprocess? Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att medvetandegöra eleven?Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att motivera eleven?Teori och metod:Den teoretiska basen utgÄr frÄn tre infallsvinklar. Det Àr Vygotskijs syn pÄ lÀrande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet dÀr pedagogens uppgift Àr att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven fÄr, desto högre kvalitet i lÀrandet.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebĂ€r att grundskolan Ă€r skyldig att upprĂ€tthĂ„lla en IUP för alla grundskoleelever frĂ„n Ă„rskurs ett till Ă„rskurs nio. Intentionerna med IUP Ă€r att öka mĂ„luppfyllelsen i skolan. Detta pĂ„ grund av att sedan lĂ€roplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte nĂ„r upp till mĂ„let godkĂ€nd successivt ökat i grundskolan. Men det Ă€r ocksĂ„ en förordning som möjliggör att alla elever fĂ„r rĂ€tt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. UtgĂ„ngspunkten för sĂ„vĂ€l IUP och styrdokumenten i grundskolan Ă€r att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn pĂ„ kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper.

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande tvÄ grundlÀggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att frÀmja naturvetenskapligt lÀrande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgÄr frÄn en konflikt mellan gÀllande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolÀmnen, och ett uttalat önskemÄl om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hÄllbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden Àr begrÀnsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mÄl att uppnÄ och strÀva mot i Är 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lÀgre Ären var nÀstan obefintlig och lÀrarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vÄrt samhÀlle stÀller allt högre krav pÄ fler och vÀlutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.NTA, natur och teknik för alla, Àr ett projekt som startats för att frÀmja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga Àmnena och samtidigt stötta lÀrare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. LÀraren erbjuds lÄdor med material och teori att arbeta utifrÄn. Tanken Àr att lÀraren ska kunna koncentrera sig pÄ de didaktiska frÄgorna och inte behöva leta materiel eller laborationer.

Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.

Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.