Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i smÄ grupper kan gynna elevers begrepps- och sprÄkutveckling. Jag tittar ocksÄ pÄ om estetiska arbetsredskap, sÄsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som gÄr i Ärskurs 1-2. Genom att lÄta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att anvÀnda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare pÄ varandras uttalanden, hjÀlpa varandra hitta ord och begrepp samt stÀlla frÄgor och motfrÄgor.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur elever i en klass i skolÄr 9 upplever att lÀsa, tolka och förstÄ utvalda delar av de klassiska böckerna GlasblÄsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle fÄ en inblick i dessa verk, öka intresset för Àldre litteratur samt undervisningen skulle ligga pÄ en för eleverna anpassad nivÄ. Metoden byggde pÄ att vi delade ut en enkÀt med öppna frÄgor som eleverna utifrÄn sina förkunskaper svarade pÄ. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter fÄ eleverna att skriva ner tankar och Äsikter om vad de hade lÀst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkÀt som utvÀrderade arbetet.

Uppsatsens syfte var att jÀmföra hur elever i olika Äldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan pÄverkas av undervisning. Studien baseras pÄ 24 elevintervjuer som anvÀndes för att jÀmföra hur elever i förskoleklass, Är 4 och Är 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren frÄn Är 4 anvÀndes sedan som underlag för en lektionsserie pÄ 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i Är 4 en andra gÄng för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssÀtt förÀndrats genom undervisning. Undersökningen pÄverkades dÀrmed av det variationsteoretiska perspektivet, dÄ ett lÀrande kÀnnetecknades som en förÀndring i sÀttet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.

Det rĂ„der en allmĂ€n uppfattning i vĂ„rt samhĂ€lle om att Ă€mnet idrott och hĂ€lsa inte Ă€r bildande eller viktigt. Ämnet anses bestĂ„ av idrottsliga kunskaper och fĂ€rdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i Ă€mnet eftersom alla Ă€mnen i skolan finns till för att eleverna ska lĂ€ra sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna fĂ„r i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, sĂ„ har vi valt att studera vad eleverna anser att de lĂ€r sig i Ă€mnet under fyra lektioner. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vad elever i Ă„r nio anser att de lĂ€r sig under lektioner i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, utifrĂ„n de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi anvĂ€nt oss av ett kvalitativt frĂ„geformulĂ€r med fyra öppna frĂ„gor som utgĂ„r ifrĂ„n de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vĂ„r studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fĂ„tt kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet.

Syftet med detta arbete Àr att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lÀrare och elever. UtifrÄn resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbÀttra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och nÀringsliv Àr ett av de viktigaste instrumenten pÄ de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall fÄ en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper pÄ en till programmet kopplad APU. DÄ utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen pÄ företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi Àr en faktor som stÀller till stora bekymmer för att kunna upprÀtthÄlla god kvalité pÄ kommunikation och dokumentation under APU. Detta Àr inte minst viktigt för att utveckla samverkan men ocksÄ för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.

The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att mÄluppfyllelsen i skolan skulle förbÀttras och att elevers och vÄrdnadshavares delaktighet skulle stÀrkas. I detta arbete ser jag nÀrmare pÄ vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats Àr planer frÄn Är Ätta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig Ät gÀllande vad som dokumenteras i dessa.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

GÄr teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsÀttningar som idag rÄder. Skolan stÀller krav. Arbetsgivaren pÄ den arbetsplatsförlagda praktiken stÀller krav. Hur upplevde dÄ eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehÄll i sina kÀrnÀmnen.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga förkunskaperna i omrÄdena fotosyntes, biologisk mÄngfald, vÀxthusgaser, energi och hÄllbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som lÀser Àmnet Biologi 1 pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i vÀstra Götaland. Syftet Àr ocksÄ att utvÀrdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lÀrare. Avsikten Àr Àven att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa de elever som har svÄrigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svÄrigheter i dessa kunskapsomrÄden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lÀrare pÄ gymnasieskolan. Eleverna har Àven fÄtt tvÄ analysfrÄgor som berörde deras uppfattningar om anvÀndandet av denna test inom Àmnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom omrÄdena fotosyntes och betydelse av vÀxthusgaser. BÄde elever och intervjuade lÀrare Àr positivt instÀllda till diagnostisk test i Biologi.

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "PannkakstÄrtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och anvÀndes i ett undervisningsförsök i Ärskurs tvÄ med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsomrÄdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsomrÄdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och lÀste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svÄrt att relatera och förstÄ att det var matematik vi hade arbetat med.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.