I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

Det individuella bemötandet av eleverna har förändrats över tid från ensidiga omdömen i betygsform till samtal som handlar om att följa och stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling och personliga utveckling. Förordningen om den individuella utvecklingsplanen som trädde i kraft i januari 2006 är ytterligare ett steg i det individuella bemötandet av varje enskild elev. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den individuella utvecklingsplanen har implementerats i några svenska grundskolor. Genom att använda en kvalitativ metod i vår studie har vi utifrån intervjuer tagit del av fem rektorers syn på den individuella utvecklingsplanen. Resultatet visade att samtliga rektorer var positiva till den individuella utvecklingsplanen då de ansåg att den bidrar till att skolan tolkar läroplanen på ett korrekt sätt.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andraspråk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flerspråkighet. Genom intervjuer med fyra elever på en grundskola i Malmö framkommer det, att det är ett svårt ämne att diskutera med eleverna. Syftet är också att ta reda på vad forskningen säger om just flerspråkiga elever vars utbildning sker på ett annat språk än deras modersmål, och hur skolan på bästa sätt kan genomföra undervisningen så att alla elever kan ha lika förutsättningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar på att det är av största vikt att använda sig av språkinriktad undervisning i klassrummen i alla ämnen om alla elever ska skall ha en likvärdig utbildning..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet. För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer byggprogrammet..

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever.

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla elever förstår begrepp genom ord.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever.

In today?s society there is a discussion regarding students? level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning. This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically. The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English.

Syftet med studien är att visa att personer med medfödd dövblindhet är beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska få möjlighet att själva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten på att det beror på vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Syfte Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar det finns kring skolbibliotekets funktion för lärande kopplat till barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna berörde erfarenheter som finns av skolbibliotekets roll för lärande, vilken relation skolbiblioteket har i förhållande till övrig pedagogisk verksamhet och vilka förväntningar pedagoger och skolbiblioteks¬ansvariga har på varandra.MetodGenomförandet bestod av en kvalitativ undersökning på tre grundskolor med hjälp av forsk¬ningsintervjuer med pedagoger och skolbibliotekarier. Det inspelade intervjumaterialet bear¬betades med hjälp av transkribering och tolkning utifrån våra forskningsfrågor. Resultatet dis¬kuterades sedan och kopplades till studiens syfte och den forskning som finns på området.ResultatResultatet visade att pedagoger och bibliotekarier värnar och uppskattar sin skolbiblioteks¬verksamhet. Man vill gärna använda biblioteket i undervisningen och lärandet, men har svårt att skapa former för samverkan.Det råder också osäkerhet om hur man bygger upp effektiva stödstrukturer för elevernas lä¬rande i biblioteket.