Sökresultat:
169 Uppsatser om Läkande läsning - Sida 11 av 12
IntÀktsredovisning : i elitidrottsföreningar
Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.
LÄnefest och skuldsjuka : FramstÀllningen av eurokrisen i Grekland och Irland i svensk opinionsjournalistik 2009-2011
Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.
En het kopp kaffe med CSR : En studie om kaffeföretaget Löfbergs Lila och deras CSR-arbete
SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.
Att vara överviktig i en vÀrld designad för smala mÀnniskor : En litteraturöversikt om vuxna överviktigas upplevelser
Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.
IPv6 : ĂvergĂ„ngsmekanismer och relaterade sĂ€kerhetsproblem
I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).
Att hamna rÀtt
Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Ăstersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.
Marknadsunderso?kningar inom den svenska varuma?rkesra?tten : om utformning och genomfo?rande fo?r acceptans som bevismedel i registreringsa?renden
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Genomströmning pÄ kurser i redovisning - Kursdesignens pÄverkan pÄ kursresultat
Bakgrund och problem: Svenska universitet och högskolor har ett, av staten, givet spelrum vad gÀller utformning av utbildningar. Det finns centrala riktlinjer för hur utbildningen bör se ut men det Àr upp till varje enskilt lÀrosÀte att tolka de övergripande mÄl som finns. Ett cent-ralt begrepp, tÀtt kopplat till detta, Àr genomströmning dÄ denna ofta anvÀnds som indikator pÄ resultatet av utbildningen. Hur lÀrosÀtena vÀljer att hantera de av staten givna incitamenten gör att utformningen av utbildningen kan variera genom att de, för genomströmningen, pÄver-kande designelementen hanteras pÄ olika sÀtt. Detta har lett oss fram till följande frÄgestÀll-ning: Finns det en korrelation mellan designelement och genomströmning pÄ grundkur-ser i redovisning? Syfte: Att testa och analysera korrelationer mellan identifierade designelement och genom-strömningen pÄ kurser i grundlÀggande externredovisning samt grundlÀggande ekonomistyr-ning eller motsvarande pÄ civilekonomprogram alternativt kandidatprogram inom ekonomi i Sverige.
InnovationsförmÄgans pÄverkan pÄ varumÀrket : En vindlande resa om redovisningens sva?righet att informera om det mest va?sentliga
Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.
En utvÀrdering av metoder för att bestÀmma den förhöjda arbetstemperaturen vid svetsning av S355J2
En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.
Att hamna rÀtt
Kryssningstrafiken vÀxer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Àr inte ett
un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gÄtt frÄn att vara en relativt
obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Ăstersjö-
och NordsjöomrÄdet. Utöver denna ökning finns ett mÄl om att dubblera antalet
anlöp till 2020. Samtidigt vÀxer Göteborgs centrala stadsdelar och sÀrskilt de
i vattennÀra lÀgen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrÄden Àr
stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i
den framtida staden Àr en relevant frÄga som bör behandlas.
Hur hotellgÀster vÀljer att ta ton & vad vill de egentligen ha? : En kvantitativ studie om gÀsters uppfattning av service recovery inom hotellbranschen.
Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.
Som man frÄgar fÄr man svar : En jÀmförande studie av svenska lÀromedel och TIMSS
Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.
Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?
Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.
Reduktion av stoftutsla?pp fra?n na?rva?rmepanna genom tillsats av kaolin som bra?nsleadditiv
Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.