Lånefest och skuldsjuka
Framställningen av eurokrisen i Grekland och Irland i svensk opinionsjournalistik 2009-2011
Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten. Da?refter genomfo?rdes en kvalitativ ide?- och ideologianalys av fem artiklar fo?r att finna va?rdepremisser, verklighetsomdo?men och konkreta ra?d utifra?n Herbert Tingstens ideologi- eller ide?systembegrepp. Analysverktygen som anva?ndes utgick dels fra?n Roger Fowlers lingvistiska analys och dels fra?n George Lakoff och Mark Johnsons teorier om metaforer.Underso?kningen visar att en o?verva?gande del av artiklarna handlade om Greklandskrisen. Den vanligaste fo?rklaringen till krisen i Grekland a?r att befolkningen och politikerna har flytt fra?n sitt ansvar. Pa? Irland a?r det ista?llet statens oansvariga politik som har lett till krisen. Det vanligaste fo?rslaget till lo?sning fo?r staternas del anges vara att la?gga nationella intressen a?t sidan. Na?r det ga?ller akto?rer och roller visade analysen att nationella banker till stor del framsta?lldes som skurkar pa? Irland, medan denna roll inte pa? motsvarande sa?tt tillskrivs Greklands banker. Befolkningens roll skiljer sig ocksa? a?t mellan la?nderna. Irla?ndarna framsta?lls som offer medan grekerna till stor del beskrevs som skurkar. Slutsatsen av studien a?r att ekonomijournalistikens fo?renklande grepp, i kombination med opinionsjournalistikens sta?llningstagande karakta?r, leder till fo?renklade va?rdepremisser och bilder av verkligheten.