Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.