En vit kvinna som har ett svart hembiträde kan inte vara rasist
En diskursanalytisk studie av afrobrasilianska kvinnors tal om ras och kön
Afrobrasilianska kvinnorRasKönGenusIntersektionalitetBrasilienDiskriminieringRasismDiskursanalysDiskursiv psykologiFokusgrupper
Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag. Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering. Intervjuer har gjorts med tio deltagare uppdelade i tva? fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av kvinnor i a?ldrarna 50 till 77 a?r och den andra gruppen utgjordes av tona?rstjejer mellan 14 och 15 a?r. Intervjuerna har analyserats med hja?lp av diskursiv psykologi, vilket a?r en kvalitativ analysmetod inom det diskursanalytiska fa?ltet. Mest framtra?dande i deltagarnas tal var upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering pa? grund av ras, medan motsvarande fo?r ko?n fo?rekom i begra?nsad utstra?ckning. En o?vergripande och till synes dominerande diskurs identifierades i hur deltagarna pratade om ras och hudfa?rg. De anva?nde sig av ett spra?kbruk da?r ras och hudfa?rg syftade till att beskriva, definiera och va?rdera. Vidare tydliggjordes att bena?mningen negro kan anva?ndas ba?de pa? ett neutralt sa?tt och i syfte att nedva?rdera och fo?rola?mpa. Intervjudeltagarna pratade om upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering pa? grund av ras pa? i huvudsak tva? olika sa?tt. Dessa sa?tt kan ses som konflikterande tolkande repertoarer under bena?mningarna det harmoniska samha?llet och det rasistiska samha?llet. Dessutom identifierades retoriska strategier fo?r att hantera den utsatthet som det rasistiska samha?llet medfo?r. Tal om upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering pa? grund av ko?n framstod som mindre tillga?ngligt fo?r deltagarna. Dock framtra?dde vad som beskrivs som en dominerande diskurs da?r traditionella ko?nsroller ses som sja?lvklara. Utifra?n ett mer uttalat intersektionellt perspektiv riktades avslutningsvis fokus mot de ska?rningspunkter och o?verlappningar som synliggjordes mellan ras och ko?n. Som ytterligare en viktig social kategorisering i deltagarnas tal identifierades klass, varfo?r a?ven denna kategori inkluderades i analysen. Den bild som framtra?dde var den av den afrobrasilianska kvinnan som unik i sin utsatthet i fo?rha?llande till ba?de kvinnor av annan ras och hudfa?rg samt ma?n av samma ras och hudfa?rg.