Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

NÀr man planerar för nya omrÄden idag Àr ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmÀssigt. Att med funktionsblandning, tÀt bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö Àr det som efterstrÀvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt rÄder det en stor skillnad i hur man anvÀnder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmÀssighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat pÄ BrunnshögomrÄdet i Lund? Vad innebÀr begreppet stadsmÀssighet i Brunnshög/Lund NeŽs planeringsunderlag i jÀmförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmÀssiga innehÄllet i begreppet stadsmÀssighet samt tillÀmpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera de aspekter som Àr viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt vÀxande kunskapsföretag. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen anvÀnt oss av intervjuer och enkÀter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett pÄ teorier om belöningssystem och pÄ teorier om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller kunskaps- och tillvÀxtföretag för att sedan försöka lÀgga samman dessa för att fÄ fram de aspekter som vi anser Àr viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa bestÄr av en presentation av 3:s bonussystem och de omrÄden som innebÀr eller kan innebÀra problem för 3.

Den hÀr studien Àr en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter pÄ sin roll och relation till politiker. Syftet med studien Àr att identifiera hur stadsplanerare ser pÄ sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman Àr fokus för studien: Stadsplanerarens syn pÄ sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn pÄ politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrÄn ett kunskaps-, kommunikations- och sjÀlvbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker Àr till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men pÄverkas ocksÄ av externa aktörer och intressenter. BÄde stadsplanerare och politiker strÀvar efter en friktionsfri planprocess, dock Àr det svÄrt att Ästadkomma de har olika kunskapsnivÄer, förvÀntningar och motiv.TvÄ stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn pÄ rollen som planerare och relation till politiker.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Introduction: More and more companies have realized that keeping and using the knowledge in their companies is getting more important to get or keep a competitive advantage. The companies? organizational culture and knowledge management are essential to create knowledge transfer. Also that the employees and the leaders of the company knows how knowledge- and information transfer arknkoe done best for them. That is why we chose our purpose to be:The aim is to understand the differences between managers and employees perception about knowledge- and information transfer in a manufacturing company.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskÀmnets existens och funktion i tvÄ statliga utredningar. Som empiri tjÀnade SOU 1948:27, 1946 Ärs skolkommissions betÀnkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolvÀsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, pÄ vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om lÀroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i sprÄkundervisningen. Resultatet visade att engelskÀmnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, dÀremot för samha?llet dÄ fÄ samhÀllsresurser ansÄgs behövas för att ge individen relativt god fÀrdighet jÀmfört med de andra stora kultursprÄken, frÀmst tyska.

Detta examensarbete innehÄller en litteraturgenomgÄng av hur forskare och ledande pedagoger ser pÄ temaarbete och Àmnesintegrering jÀmfört med traditionell lÀrarledd undervisning. Arbetet har ocksÄ omfattat en enkÀt- och intervjuundersökning av hur elever i de senare Ären pÄ en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna har baserats pÄ lÀroplanens kunskapsmÄl. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av hur synen pÄ kunskap och lÀrande i skolan ser ut frÄn forskarhÄll. Dessutom granskades lÀro- och kursplanerna med avseende pÄ eventuellt stöd för anvÀndandet av dessa ovannÀmnda undervisningsmetoder.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter pÄ Uppsala universitet som i och med detta arbete vill fÄ en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut pÄ en svensk gymnasieskolai Idrott och hÀlsa.Vi vill fÄ detta beskrivet för oss av bÄde lÀrareoch elever för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt. Vi har valt att anvÀnda oss att en kvalitativ metod dÄ vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. LÀrarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. VÄra frÄgestÀllningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielÀrarna att styrdokumenten pÄverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lÀrarna sitt innehÄll i kostundervisningen??Hur beskriver lÀrarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?NÀr vi har bearbetat vÄr empiri har vi haft en teoretisk utgÄngspunkt för att analysera detta.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teckensprÄkiga elever fostras till samhÀllsmedborgare genom gymnasielÀrares talhandlingar och sprÄkbruk. Undersökningen fokuserar sÄledes pÄ demokrati samt medborgarskap och i förhÄllande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgÀnglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrÄn en diskursanalytisk teori- och metodlÀra. Diskursanalys innebÀr att forskaren analyserar hur sprÄket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lÀrarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhÀllsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjÀlp av citat frÄn det empiriska materialet och visar hur eleverna förvÀntas agera pÄ det ena eller andra sÀttet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.