Mitt intresse för PBL (problembaserat lÀrande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga Äldrarna kan utvecklas med hjÀlp av detta sÀtt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ ifall elever i de tidigare skolÄren, och i detta fallet elever i Ärskurs 1, kunde arbeta problembaserat dÀr moment ingÄr sÄsom ansvar för det egna kunskaps-inhÀmtandet, trÀning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i Ärskurs 1 pÄ en skola i Lund under vÄrterminen 2003. Jag vill poÀngtera och betona att det Àr lÀrandeformen som sÄdan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sÀtt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i Ärskurs 1 pÄ ett alldeles utmÀrkt sÀtt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som dÀremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollÀrare, och som Àr beklagligt speciellt med tanke pÄ att PBL inte Àr nÄgot nytt fenomen utan har en över trettio Är lÄng historia, Àr att problembaserat lÀrande nÀstan inte alls förekommer i Ärskurserna 1 till 3.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 Àr att förmedla kunskaper och har som utgÄngspunkt de fyra F:n Fakta, FörstÄelse, FÀrdighet och Förtrogenhet. Detta ska Àven ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som Àr viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden. Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och mÀnniskosynen hos gymnasielÀrare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning hÀst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hÀstskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielÀrare pÄ Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning hÀst- ridsport. Resultatet visade att gymnasielÀrarna utgÄr frÄn de fyra F:n och lÀr eleverna en bas av fakta och förstÄelse kring hÀsten, de lÄter dem öva de praktiska fÀrdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli vÀl förtrogna med det som görs med hÀstarna. De förslag som de intervjuade lÀrarna delgett Àr bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment dÀr eleverna fÄr visa hantering av hÀstar istÀllet för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrÄgas ska vara relevant för yrket hÀstskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielÀrarna anvÀnder sig av en nÄgot gammalmodig mÀnniskosyn dÀr eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och sÀga saker pÄ ett sÄ liknande sÀtt som de utomstÄende examinatorerna önskar se nÀr eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hÀstskötare..

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

I dagens samhÀlle Àr övervikt ett stort folkhÀlsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Det finns mÄnga metoder för hur man ska angripa problemet, men svÄrigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, bÄde hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var dÀrför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nÄ fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material frÄn totalt nio vetenskapliga artiklar. BÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades.

Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt NĂ€ringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden?s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies.

Va?rlden sta?r info?r en av de kanske sto?rsta utmaningarna na?gonsin, att begra?nsa ma?ngden va?xthusgaser i atmosfa?ren till ha?llbara niva?er. Fo?r att uppna? detta ma?ste alla delar av samha?llet effektivisera och begra?nsa sin energi och resursanva?ndning.I detta kandidatexamensarbete har ett av A?sbacka Tra?dga?rds va?xthus i So?derhamn studerats fo?r att underso?ka mo?jliga investeringar till reduktion av den energianva?ndning som idag ra?der. De energireducerande a?tga?rderna har simulerats med programvaran IDA ICE 4.6 och da?refter analyserats och ja?mfo?rts med varandra.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med elever i Är 9, i syfte att fÄ dessa elevers syn pÄ vad framgÄng Àr och vad det innebÀr att vara framgÄngsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nÄ framgÄng och att bli framgÄngsrik. Resultaten har stÀllts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgÄng Àr nÀr man nÄr de egna mÄlen, att betygen Àr viktiga för att komma in pÄ det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmÄgor och kompetenser som betygen inte mÀter. SÄdana förmÄgor/kompetenser Àr t.ex. förmÄgan att skapa relationer.

Bakgrund: RÀtt kunskap och kompetens Àr ytterst central frÄga i ett kunskapsintensivt företag. Den samlade kunskapen Àr kunskapsföretagets viktigaste tillgÄng. De mÀnniskor som besitter denna kunskap Àr livsviktiga för företagets lÄngsiktiga överlevnad och fÄr inte slÀppas. För att kunna behÄlla och Àven utveckla medarbetarna inom företaget Àr det viktigt att medarbetarna kÀnner starkt engagemang för företaget sÄ att de stannar inom och arbetar mot företagets strategier och mÄl.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera engagemangspÄverkande faktorer i kunskapsföretaget SwedPower AB, samt testa tillÀmpbarheten av vedertagna engagemangsteorier.Genomförande: En kvantitativ tvÀrsnittstudie med hjÀlp av en enkÀtundersökning hos de anstÀllda pÄ SwedPower AB vilka Àr verksamma inom en kunskaps- och teknikintensiv bransch. Studiens resultat analyserades med hjÀlp utav statistiska berÀkningar i SPSS.Resultat: VÄr studie har visat indikationer pÄ att i den kunskapsintensiva organisationen SwedPower AB som prÀglas av en konsult karaktÀristiskt arbetsform pÄverkas en individs engagemang till stor del skilt frÄn vad andra engagemangsteorier menar.

Bakgrund och Problem: DÄ konkurrensen bland organisationer idag Àr tuffare strÀvar de stÀndigt efter utveckling- och förÀndringsarbete. För att kunna ligga steget före sina konkurrenter samt för att kunna nÄ uppsatta mÄl inom organisationen, krÀvs det styrmedel sÄsom belöningssystem. Belöningssystem motiverar de anstÀllda till att utvecklas samt att prestera utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Det finns olika former av belöningssystem och de delas upp i monetÀra och icke-monetÀra. Exempel pÄ monetÀra belöningssystem Àr bonus och icke-monetÀra belöningssystem Àr utbildning och feedback.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

Denna undersökning behandlar om det finns en skillnad i hur Total Quality Management, TQM, och rivaliserande teorier pÄverkar prestationen hos företag. Dessutom undersöks om det finns en skillnad mellan de företag som Àr rutinorienterade gentemot de som Àr kunskapsorienterade. Totalt skickades en elektronisk enkÀt ut till 265 företag, inom en snarlik bransch, lokaliserade runt om i Sverige. Totalt erhölls 49 svar vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 18,5%. I takt med att konkurrensen hÄrdnar inom affÀrsvÀrlden blir det allt viktigare att hitta nya strategier för framgÄng.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mĂ„l som beskrivs och vilka Ă„tgĂ€rder som föreslĂ„s för elever som har Ă„tgĂ€rdsprogram för att nĂ„ sociala mĂ„l. Studien har baserats pĂ„ tjugo Ă„tgĂ€rdsprogram med fokus pĂ„ sociala mĂ„l. Dessa har samlats in frĂ„n fyra olika F-9 skolor i tvĂ„ angrĂ€nsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats dĂ„ det innebĂ€r att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framtrĂ€der i dokumenten. ÅtgĂ€rdsprogrammen tolkades utifrĂ„n en social och en kunskapsmĂ€ssig dimension i behovsbeskrivning, mĂ„l och Ă„tgĂ€rder. Resultatet visar att det Ă€r vanligast med mĂ„l som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gĂ„nger i jĂ€mförelse med sociala mĂ„l som förekommer 16 gĂ„nger. Fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll enbart sociala mĂ„l, fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll mĂ„l inriktade mot kunskapsutveckling och tio Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll bĂ„de kunskaps- och sociala mĂ„l.