Arbetets syfte Ă€r att fördjupa förstĂ„elsen för vad ett socialt kunskaps- och lĂ€randebegrepp Ă€r och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för utformningen av undervisningen. Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förstĂ„else av kunskap och lĂ€rande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förstĂ„elsen av kunskaps- och lĂ€randebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn pĂ„ begreppen.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Bakgrund: Prematurt fo?dda barn utsa?tts fo?r ma?nga sma?rtsamma ingrepp under sin tid pa? neonatal va?rdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk sma?rtlindring som komplement till farmakologisk sma?rtlindring fo?r denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under blodprovstagning har positiva effekter pa? prematurt fo?dda barns fysiologiska va?rden samt beteendema?ssiga respons.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka koncessionsnÀmndens eventuella roll som kunskaps- och teknikspridare under tillstÄndsprövningen av projektet StÄlverk 80 samt att undersöka om relationen mellan koncessionsnÀmnden och NJA kan sÀgas ha prÀglats av en samarbets- eller samförstÄndsanda. Spridning av kunskap och teknik Àr starkt anknutet till kommunikation. Genom kommunikation och vidareföring av kunskap kan kostnader för nyutveckling av teknik minskas och den hastigheten med vilken en teknik sprids höjas. Om en aktiv spridning inte sker av nya tekniker brukar dessa vanligtvis spridas vÀldigt lÄngsamt och möjlig nyutveckling hÀmmas. Under tillstÄndsprocessen av StÄlverk 80 intog koncessionsnÀmnden en passiv teknikspridningsroll.

Löntagarfonderna inrÀttades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jÀmna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna anvÀndes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fÄtt kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att ÄtgÀrda problemen avslogs av Riksdagen 2001.

Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur provet som examination ute i ?skolverkligheten? pÄverkar eleverna och undervisningen. Fokus Àr framförallt pÄ historieÀmnet i grundskolan (högstadiet). Inriktningen Àr pÄ provets pÄverkan pÄ elevernas upplevelse av stress, sjÀlvkÀnsla, motivation, kunskapssyn samt historiesyn. Metoden Àr kombinerat kvalitativ (gruppintervju och elevdagböcker) och kvantitativ (enkÀt och analys av elevkonstruerade prov).

VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka och jÀmföra gymnasielÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i förhÄllande till: nÀr de utexaminerades, den dÄ gÀllande lÀroplanen och dagens lÀroplan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var de tre dominerande lÀrandeteorierna som genomsyrat skolan och lÀroplanerna de senaste femtio Ären: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. TillvÀgagÄngssÀttet för den empiriska undersökningen var tvÄ olika metoder. En kvalitativ metod dÀr vi intervjuade tvÄ gymnasielÀrare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod dÀr vi gjorde enkÀtundersökning bland gymnasielÀrare. Undersökningen avgrÀnsades till tvÄ gymnasieskolor i LuleÄ kommun samt att informanter var aktiva lÀrare.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.