Sökresultat:
584 Uppsatser om Kungörande - Sida 28 av 39
Fotbollens sprÄk-en diskursanalys av journalisters och supportrars sÀtt att tala om Parken-skandalen
Syftet med uppsatsen Àr för det första att genom diskursanalys analysera hur
supportrar till fotbollslaget Malmö FF pÄ Himmelriket pÄ Svenskafans
framstÀller diskurser kring lÀktarbrÄket i Parken Är 2005 samt hur Sydsvenskan
framstÀller samma lÀktarbrÄk utifrÄn samma incident och tidpunkt. För det andra
syftar uppsatsen till att klarlÀgga de eventuella diskursernas relation till
omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen pÄverkar
diskurserna eller sjÀlv blir pÄverkad av diskurserna. De tvÄ forskningsfrÄgorna
Àr sÄledes, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos
supportrar pÄ Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det
mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i
bakgrundsavsnittet gÄtt igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, Àven
huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förstÄelse kring
skillnader pÄ supportrar och huliganer, vidare Äterges medias bevakning av
andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som Àr tÀnkt att utgöra
förförstÄelse för problemomrÄdet. Som tidigare forskning har författaren valt
att anvÀnda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk
bygger pÄ en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr
i tiden och dÀr publikbrÄken under denna tid analyserats.
Systemtyper utanför ramen för bÄde traditionell systemutveckling och e-infrastrukturutveckling : Finns de och hur bör de i sÄ fall utvecklas?
Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.
Fyra Är senare... vad Àr formativ bedömning egentligen? : EngelsklÀrares perspektiv pÄ förÀndringen av deras arbetssa?tt i samband med infö?randet av Gy11
Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.
Upplevelse av digital sm?rtskola inom prim?rv?rden f?r patienter med l?ngvarig sm?rta : ? En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.
Faktorer som p?verkar sjuksk?terskans?tidiga identifiering av sepsis : En litteratur?versikt med kvantitativ ansats
Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.
Sjuksk?terskors upplevelser av patients?kerhet vid tolkanv?ndning inom v?rden En litteratur?versikt
Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation
f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r
kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks?
medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och
kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.
Att st? stadigt i stormen : En fenomenologisk studie om psykisk oh?lsa inoml?rarprofessionen
I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud
En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.
Hindrande faktorer för önskad viktnedgÄng : Varför Àr det sÄ svÄrt att bli lÀtt?
Bakgrund. Ăvervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.
Flickorna Lundgrens trÀdgÄrd - dokumentation av en 1930/1940-tals trÀdgÄrd i SkÄne
CafĂ© Flickorna Lundgren ligger vid fiskebyn SkĂ€ret, mellan Mölle och Jonstorp i HöganĂ€s kommun. Hit har det kommit gĂ€ster varje sommar för att fika en stund i den blommande trĂ€dgĂ„rden. Ă
r 1938 öppnade familjen Lundgren ett café i den gamla stugan frÄn 1700-talet. DÄ hade fastigheten varit sommarstuga för lantbrukaren Alexander Lundgren och hans familj; hustrun Anna och döttrarna, Anna, Greta, Ebba, Rut, Brittmarie, Marta och Ella under tio Är.Sommarcaféet öppnade under tid nÀr funktionalismen fÄtt sitt fÀste i Sverige. Av detta mÀrktes inte sÄ mycket hos Flickorna Lundgren.
Patienters och n?rst?endes perspektiv p? Ej HLR-beslut : Litteratur?versikt
Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.
Sikta mot stjÀrnorna med mentorskap- och nÄ toppen? : En studie om det elektroniska mentorskapets framtid
De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan pÄ grekernas tid, 1000 fkr dÄ kung Odysseus utsÄg sin gode vÀn Mentor att vÄrda och fostra hans familj medan han sjÀlv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrÀn pÄ 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lÀr- och kunskapstörstiga samhÀlle med ett högt tempo blir det alltmera angelÀget med eftertanke och reflektion kring bÄde arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för sÄvÀl personlig- som karriÀrmÀssig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har Àven möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder.
Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan
Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.
Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik
Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.