Fotbollens språk-en diskursanalys av journalisters och supportrars sätt att tala om Parken-skandalen
Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur
supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans
framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan
framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra
syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till
omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar
diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna
är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos
supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det
mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i
bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även
huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring
skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av
andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra
förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt
att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk
bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr
i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats. Metoden som används
i kandidatuppsatsen för dels bearbetning av empiri samt för att svara på de två
forskningsfrågorna består av Faircloughs kritiska diskursanalys. Faircloughs
kritiska diskursanalys har sedan även används som teoretisk utgångspunkt
tillsammans med Foucaults teori om utestängningssystem. Foucaults
socialkonstruktivistiska perspektiv utgör även en bakgrundsförklaring till
kandidatuppsatsens genomgång av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det
empiriska materialet utgörs av 15 artiklar från Sydsvenskan.se samt 9
publicerade artiklar av supportrar på svenskafans.com som valts ut i en
analytisk process där fokuset är hur supportrarna och journalisterna beskriver
ordningsvakternas och polisernas beteende och utseende. I resultat och analys
som görs på tre olika nivåer, textanalys, diskursiv analys samt analys av den
bredare sociala praktiken, visar författaren att journalisternas diskurs
skiljer sig från supportrarnas diskurs och att det därför föreligger en låg
grad av samhällelig förändring i den omliggande sociala strukturen.
Journalisterna använder en diskurs som har mindre negativa konnotationer kring
utseende och beteende hos ordningsvakter och polis än den diskurs som
supportrarna använder och därtill fokuserar journalisterna mer på enskilda
isolerade fall medan supportrarna oftare återger beskrivningar som inte enbart
återger isolerade händelser. Därefter ges det en tänkbar förklaring utefter
Foucaults teori om utestängningssystem till varför relationen mellan
diskurserna och den omliggande sociala strukturen ser ut som den gör. I den
slutliga diskussionen gör författaren reflektioner kring metoden samt ger en
återkoppling till tidigare forskning och menar att resultaten i
kandidatuppsatsen kan utgöra fördjupad förståelse kring hur media väljer att
fokusera vid publikbråk.