I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? Konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara eventuella samband mellanmiljömedvetet beteende, uppfattad konsumentpåverkan och val och uppfattning av elbolag,samt hur informanterna uppfattade sitt elbolags marknadskommunikation. Kvantitativ metodtillämpades, där 273 informanter svarade på en enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes blandstudenter på Högskolan Väst. Data analyserades i SPSS, där bland annat en faktoranalys,Pearson korrelationsanalys och T-test användes. Teoriavsnittet behandlade teorier och tidigareforskning gjort kring marknadskommunikation, gröna marknadsföring, den grönakonsumenten, den gröna konsumentens köpprocess samt grön marknadsföring inom grön el.Studien fann ett starkt linjärt signifikant samband mellan miljömedvetet Konsumentbeteendeoch val och uppfattning av elbolag.

Denna rapport syftar till att reda ut vad utländska turister anser om priserna i Stockholm och om höga priser på en destination kan resultera i att turister väljer bort det som resmål. Detta har vi valt att undersöka genom ett kvantitativt förfarande och vi har även valt att utgå från Konsumentbeteende för att förstå hur turisters beslutsprocess ser ut i valet av resmål. Vårt resultat visar på att priset på destinationen och då framförallt hotellpriserna och priser på transport är en stor faktor i turisters beslutsprocesser. Dessutom svarade en stor andel av våra respondenter att de skulle välja bort ett resmål om de ansåg att priserna var för höga. Majoriteten ansåg att turistprodukterna i Stockholm vi presenterade var från medel upp till väldigt dyra.

SammanfattningBakgrundMedlemskort är ett väl utbrett marknadsföringsverktyg som frekvent tillämpas på marknader runt om hela världen. Detta marknadsföringsverktyg är en produkt av de lojalitetsklubbar som i början av 1920-talet började utvecklas för att skapa bättre relationer mellan konsumenter och företag. I dag har en debatt bland forskare uppstått där medlemskortets betydelse och användningsområden har börjat debatterats. Vissa anser att medlemskort inte alls är så pass lojalitets skapande och relationsbyggande som tidigare ansett, utan att de idag endast existerar för att skapa kunskap och inhämta information om företagens kunder. Tillämpningen av medlemskort har fått en sådan utbredning att de idag används mot allt yngre och yngre konsumenter. I denna studie skall vi därför undersöka medlemskortets utsträckning hos gymnasieelever och se hur denna målgrupp förhåller sig till detta marknadsföringsverktyg.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133VT 2012Handledare: Sofia Tingsell och Maria Löfdahl.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i trickle-teorin och trickle-effekten undersöka attityden hos olika konsumentgrupper av Cheap Monday, för att se om teori och empiri överensstämmer. Vi vill se hur tricklandet och teori om adoptionsprocessen ser ut för varumärket, då vi anser att Konsumentbeteende för enskilda varumärken inte studerats tillräckligt. Primärdata har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med stamkunder och återförsäljare och en kvantitativ enkätundersökning har genomförts på tre gymnasieskolor i Lund. Sekundärdata har hämtats från litteratur i form av böcker, artiklar, uppsatser och elektroniska källor. Insamlad data har sedan analyserats utifrån vår referensram och slutsatser har därefter fastställts.

SammanfattningÄmnesfördjupande arbete inom marknadsföring, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Civilekonomprogrammet, 4FE03E, VT 2011.Författare:David BrooHandledare:Sarah PhilipsonTitel:Mobiltelefoni ? en djungel för konsumenterna. Vilka faktorer påverkar deras val av mobiloperatör?Syfte:Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar de svenska konsumenternas val av mobiloperatör. Ett delsyfte är att undersöka vad som påverkar deras lojalitet till sin operatör.Frågeställning:Vilka faktorer påverkar de svenska konsumenternas val av mobiloperatör?Metod:Det teoretiska materialet består av litteratur och vetenskapliga artiklar.

SammanfattningSeminariedatum: 2009-01-08Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsNivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpTitel: ?Mycket snack, lite verkstad ? En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel?Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231Handledare: Claes JonssonProblemformulering: Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel?Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning.Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Konsumentbeteende gällande tilläggstjänste ? reseförsäkring Slutseminarium: 2007-06-05 Ämne/Kurs: SMT 402 Service Management: Examensarbete - Magisterkurs, 10 poäng Författare: Linda Hallqvist Handledare: Carl R Hellberg Erika Andersson Cederholm Nyckelord: Tilläggstjänster, köpbeteende, beslutsprocess, informationssökning, risktagande samt enga-gemang. Problematisering: Beslutsprocessen ser annorlunda ut vid köp av produkter jämfört med tjänster men också mellan olika situationer och kontexter. Betyder detta att beslutsprocessen ser annorlunda ut vid köp av tilläggstjänster? Syfte: Syftet med denna uppsats är beskriva och analysera konsumentens beslutsprocess vid köp av tilläggstjänster som erbjuds vid köptillfället av kärntjänsten.

Företags behov av att särskilja sig på dagens marknad är idag större än någonsin. Detta då konkurrensen har ökat och därmed antalet valmöjligheter. Med dagens teknologi är det även möjligt att kopiera allt som ett ?lyckat? företag gör. Samtidigt har den digitala revolutionen bidragit till att konsumenter har vant sig vid att kunna få vad som helst, när som helst och var som helst.

Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan.Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens Konsumentbeteende i valet av staden som destination. Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgång och ett teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut.Metod: för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning.Empiri: genom enkätformuläret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen påverkar Konsumentbeteendet.Resultat: slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet..

: Modeindustrins negativa påverkan på en hållbar utveckling har ökat aktualiteten för hållbarhetsfrågor inom branschen. Flera fast fashion-företag har därför börjat införa hållbara åtgärder efter starkare tryck från intressenter. Trots ökad medvetenheten hos konsumenter för hållbara problem påvisar forskarstudier ett gap mellan attityd och beteende inom hållbar klädkonsumtion. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap som ökar förståelsen för hållbart Konsumentbeteende inom fast fashion på den svenska marknaden. Studien utgår från att undersöka vilka de bakomliggande motiven är till att attityd och beteende skiljer sig åt, och varför motiven ger uppkomst till ett attityd-beteende gap.

This study has been conducted with the purpose to examine the marketing effects of waiting lines on the customer- and brand experience. Our ambition has been to describe how the waiting line can be used to heighten the positive experiences. The study has had a qualitative, as well as an inductive approach towards the subject. The study is mainly based on nine interviews with a total of ten respondents employed at nine different companies relevant to the subject. In the final chapter of this study we present our results and conclusions..

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna.På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val.

SammanfattningTitel: ?Eget hus är en dröm, lägenhet är som ett fängelse? En marknadsundersökningom den framtida bostadsmarknaden i Umeå.Problem: Hur vill umeåbor att hus skall se ut i framtiden och vad påverkar preferensernaoch planerna inför dessa köp?Syfte: Övergripande avser vi att diskutera hur hushållens preferenser av bostäder ser utoch vilka faktorer som påverkar dessa. Genom att undersöka vad som påverkarpreferenserna kan vi lämna rekommendationer till framtida producenter av husom hur de skall locka nya kunder. Från detta vill vi också utvecklarekommendationer om hur producenterna bör utforma hus till Umeå områdetoch var dessa bostäder skall ligga.Teori: Teorierna i denna kandidatuppsats behandlar Konsumentbeteende ochmikroekonomiska faktorer och hur dessa påverkar konsumenter i derasköpebeslut.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med hjälp av en enkätstudie av100 stycken i Umeå Kommuns tomtkö. I uppsatsen har vi tillämpat ettpositivistiskt synsätt.Resultat: Det som vi som författare har fått lära oss i denna undersökning är att trots attmänniskor står i Umeås tomtkö så är deras bild av att skaffa hus fortfarandeväldigt romantiserad och de vill gärna ha allt även om det inte alltid är sårealistisk.