NÀr kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola pÄ 90-talet uppmuntrades ocksÄ förekomsten av lokal utveckling och mÄngfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts Ànnu lÀngre ut till att slutligen landa helt och hÄllet pÄ rektorer och lÀrare. I samband med detta ökade krav pÄ förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen lÀroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lÀrande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter anvÀnder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet Àr dock ett vÀldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som Àr anvÀndbara för att frÀmja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att nÄgra verktyg Àr mer frÀmjande Àn andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjÀlp av webbenkÀter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Abstract Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama anvÀnder i sin undervisning samt pÄ vilket sÀtt dessa verktyg anvÀnds. I Pedagogiskt drama utgÄr man frÄn en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod bestÄende av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar frÄn en deltagare. Vi har Àven studerat aktuell forskning inom omrÄdet och i nÀrliggande omrÄden.

VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.

Examensarbetet Àr ett utvecklingsarbete som behandlar hur lÀrare kan anvÀnda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se pÄ hur olika yrkeshistoriker ser pÄ spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt Àr Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt nÀrmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas Àr kÀllkritik.

Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket prÀglas av tidsbegrÀnsade anstÀllningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag dÀrför ta chansen att undersöka hur processen att sÀlja in en produktion till SR gÄr till och jag undersökte dÀrför hur man gÄr tillvÀga nÀr man producerar en dokumentÀr för Sveriges Radios P3, frÄn idé till fÀrdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lÀra mig hur processen gÄr till och dessutom fÄ dokumentÀren sÄld och sÀnd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete frÄn idé till fÀrdig produktion dÄ jag sjÀlv skrev programförslag till P3 DokumentÀr och sedan producerade en dokumentÀr efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjÀlp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mÄl var att följa de rÄdande diskurserna för att ha en större chans att fÄ sÄlt in dokumentÀren.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andrasprÄk, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna.Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkÀtundersökning för att skapa en överblick över lÀrarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lÀrararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men Àven genom enskilt arbete.Undersökningens syfte Àr att undersöka om man kan ha anvÀndning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andrasprÄk. Dessutom undersöks instÀllningen till elevinflytande nÀr det gÀller utarbetandet av dessa matriser. FrÄgan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas ocksÄ.Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ analys av de enkÀtsvar som pedagogerna i arbetslaget, som Àr med om att utarbeta matriserna, svarar pÄ.Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som Àr anpassad till vÄr nivÄgruppering i svenska som andrasprÄk.

VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn Àr delaktiga i de dokumentationer som vi har sett pÄ förskolor. VÄrt syfte har ocksÄ varit att se hur pedagoger gÄr tillvÀga vid dokumentation och pÄ vilka sÀtt pedagoger anvÀnder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad sÀger förskollÀrare om dokumentationer? Vad sÀger barn om dokumentationer? Vi har Àven stÀllt frÄgan pÄ vilka sÀtt Àr barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat sÄ mycket aktuell forskning inom detta Àmne. Vi har frÀmst anvÀnt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi, Ann-Christine Vallberg Roth och Annika MÄnsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och barn.

I den kommun vi arbetar pÄgÄr ett utvecklingsarbete kring implementeringen av individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen. Som ett led i detta har vÄr skola pÄbörjat ett lokalt utvecklingsarbete som fokuserar pÄ arbetet med pÄ arbetet med lokal pedagogisk planering (LPP). VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka hur eleverna upplevde arbetet med LPP och bedömningsmatris. Vi genomförde studien i tvÄ grupper pÄ en 6-9 i Norrbotten, en i skolÄr 7 och en i skolÄr 8. Studien genomfördes i klasser som vi vanligtvis undervisar i.

Ökad kunskap och kĂ€nnedom om sin organisations prestanda Ă€r nĂ„got som alla företag efterstrĂ€var. Att kunna prediktera vilka resurser ett utvecklingsarbete krĂ€ver Ă€r en förutsĂ€ttning för att kunna genomföra ett bra offertarbete. Dessutom krĂ€vs prestandakĂ€nnedom för att kunna sĂ€tta mĂ„l för det interna mĂ„lstyrningsarbetet. KĂ€nnedomen uppnĂ„s genom ett etablerat mĂ€tsystem, som innefattar insamlande och anvĂ€ndande av mĂ€tdata, det Ă€r inom detta omrĂ„de som vĂ„rat examensarbete har sitt fokus. NĂ€rmare bestĂ€mt belyses framgĂ„ngsfaktorer vid implementationen samt hur anvĂ€ndandet av mĂ€tdata bör gĂ„ till.

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

This thesis has the purpose that through a text analysis examine how four schoolbooks for high school treats the religions Judaism and Hinduism. The schoolbooks are from the years 2000, 2001, 2003 and 2009. The perspectives are from a religious viewing point, that means that the women are religious, Jewish feminists and Hindu feminists. The theories used are written by these women and are academic litterature.  The questions are how are women represented in the schoolbooks, is the feminist critique present or are the two religions represented and described in an invariable way, and is the description of Judaism and Hinduism consistent with the curriculum?The text analysis used in this examination means that reality is organized through and by the language used by the actors in that reality.

SamhÀllet förÀndras kontinuerligt. För att mÀnniskor ska mÄ bra i ett förÀnderligt arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hÀlsofrÀmjande arbetsliv Àr inte bara gynnsamt för individen, det bidrar Àven till hÄllbar tillvÀxt i samhÀllet.  Organisationer strÀvar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrÄn ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv Àr föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmÀnskliga pÄverkans- och förÀndringsprocesser samt dessas förutsÀttningar inom organisationer.