Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lÀrarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lÀrare till att anvÀnda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV pÄbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lÀrararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvÀrdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förvÀntningar, svÄrigheter och möjligheter som lÀrare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lÀrarna Àr positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet anvÀnder utomhuspedagogik i sin undervisning.

De fördelar och vÀrde som ett affÀrssystem kan bidra med till verksamheten uppstÄr inte automatiskt nÀr det tas i drift. Det krÀvs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att fÄ fram vilka aspekter som Àr viktiga att ha i Ätanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affÀrssystem. DÀrigenom har vi skapat oss en förstÄelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhÄller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom kvalitativa gruppintervjuer pÄ tvÄ stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskningar inom lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har under en bestÀmd tidsram haft mÄlet att fÄ eleverna att kÀnna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lÀrare ska kunna anvÀnda olika inlÀrningsmetoder för att kunna öka lusten till att lÀsa och skriva hos elever. LÀsaren kommer att fÄ ta del av realistiska exempel pÄ hur lÀs- och skrivundervisning sker pÄ ett lustfyllt sÀtt, dÄ elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver pÄ ett tydligt sÀtt hur lÀrare kan undervisa inom lÀs och skrivinlÀrning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden.

Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete dÄ de anses överlÀgsna mÀn i att generera sÄvÀl förbÀttrad hÀlsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som frÀmst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag Àr centralt: kvinnors villkor ska definieras pÄ grÀsrotsnivÄ, sÄvÀl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor dÀrmed ges förutsÀttningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan pÄ kvinnornas livssituation, och pÄ deras sjÀlvuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras sjÀlvtillit vÀxt dÄ isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de nÄgot ökat sitt inflytande i familjen. En kritik Àr att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, dÄ projektet inte beaktar strukturella frÄgor, som t ex könsarbetsdelning.

Ett utvecklingsarbete med gymnasielever om faktorer som ligger utanför skoltid och som de anser inverkar pÄ deras skolprestation. The purpose of this paper was to develop a material that highlights what causes there were outside school that pupils thought affected their performance in school. This was strictly done according to the statements that the pupils made. To fetch these statements the paper used essays, interviews and inquiries, all of whom were presented for the pupils. Initially we asked the pupils to write a short essay where we wanted them to describe circumstances in the classroom, in school and spare time that affects their performance in school.

Detta Àr ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet Àr att öka förstÄelsen för nioÄriga elevers mentala karta och förmÄga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjÀlp av en lektion kring vÀrldskartans utseende och funktion. Tankar kring Àmnet vÀcktes i samband med vÄr B-uppsats Barns mentala karta ? av vad pÄverkas den? som vi skrev vÄren 2005. Vi har valt att anvÀnda metoden aktionsforskning, vilket Àr en metod som gör oss bÄde till forskare och praktiker.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur lÀrarens lÀrande tar sig uttryck pÄ en skola. Det lÀrande som studien inriktar sig pÄ Àr det som sker i organiserade former. Studien fokuserar lÀrarens lÀrande i relation till upplevelser av sitt uppdrag, de svÄrigheter som eventuellt uppkommer i den professionella livsvÀrlden samt tillgÀngliga arbetsredskap sÄ som skrivna ÄtgÀrdsprogram. Detta sker genom att undersöka:? i utsagor lÀrarens upplevelse av sitt uppdrag i relation till en skola för alla? i utsagor lÀrarens upplevelse av svÄrigheter i sitt vardagsarbete? i utsagor lÀrarens upplevelser, erfarenhet och önskemÄl av lÀrande och utveckling pÄ skolan? i utsagor lÀrarens upplevelser av upprÀttande och genomförande av ÄtgÀrdsprogram? genom dokumentanalys av ÄtgÀrdsprogram, pÄ vilket sÀtt den pedagogiska dokumentationen anvÀnds pÄ skolanTeori och metod: I studien har vi anvÀnt oss av en livsvÀrldsfenomenologisk ansats för att beskriva lÀrarens professionella livsvÀrld.

UtifrÄn egna erfarenheter över elevernas svÄrigheter att anvÀnda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklÀrare dÀr vi undersöker och utvecklar ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Àmnena slöjd och matematik. För att fÄ svar pÄ detta utgick jag ifrÄn fyra frÄgestÀllningar som berörde fördelar, hinder, förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt kan ske pÄ. Med stöd av bÄde lÀroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Àmnesintegrering dÀremellan. Metoderna jag har valt för studien Àr intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsÀttningar schematekniskt upplevdes ÀndÄ tiden som det största hindret dÄ andra yttre drivkrafter tog ansprÄk pÄ den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sÄgs ur ÀmnesmÀssig och pedagogisk karaktÀr dÄ eleverna drog paralleller och sÄg samband vid lektionsobservationerna.

Den erfarenhet vi har frÄn skolans verksamhet Àr att det ofta Àr oroligt i klassrummen, oron i klassrummen försÀmrar inlÀrningssituationen för mÄnga elever. Vi ville med vÄrt arbete förbÀttra inlÀrningssituationen i klassrummet genom att minska oroligheterna med hjÀlp av fysisk aktivitet och samtal. Vi har med observationer och intervjuer studerat om vÄrt utvecklingsarbete fÄtt avseende effekt. Kan fysisk aktivitet leda till att oroligheterna minskar och vilket leder till att eleverna arbetar med det som de ska, det vill sÀga inlÀrningssituationen förbÀttras. Vi observerade 26 stycken elever i Är 3-4, samt intervjuade fyra elever frÄn denna klass.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen pÄ fritidshemmet. Genom vÄrt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes pÄ ett fritidshem med elever frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tvÄ. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade pÄ elevernas intresse och önskemÄl. För att analysera verksamheten anvÀnde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjÀlpte oss att fÄ fram viktig information för vidare arbete.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

ABSTRACTTitel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommunNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Anja LjunghHandledare: PÀr VilhelmsonDatum: 2011-Januari Syfte:  Jag ville undersöka hur skolan anvÀnder verktyget Incito, som Àr framtaget som hjÀlp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. TvÄ skolor, FÀrila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gÄ till. Metod: Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med inslag av ?mikroetnografi?. Jag ?skuggade? mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestÄende av observation och ostrukturerade intervjuer.

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

Mitt utvecklingsarbete handlar om motivation och studiedisciplin hos yrkeselever pÄ Fordons- och transportprogrammet. Problemet Àr att studiemotivationen Àr lÄg hos en del elever. Syftet med mitt utvecklingsarbete Àr att försöka hitta en arbetssÀtt för lÀrare att öka motivationen i skolarbetet. Det stÄr följande i Skolverkets författningssamling (SKOLFS 2011:144) ?en livslÄng lust att lÀra?.

"Demokrati Ă€r ingenting vi kan lĂ€ra barnen, demokrati Ă€r nĂ„got vi lever och bygger tillsammans i en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process"(Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s,64). Mitt intresse för barns inflytande har vĂ€xt fram under de senare Ă„ren dĂ„ jag arbetat pĂ„ förskola. Jag har valt barns inflytande för jag tycker barns tankar och ideĂ©r behöver synliggöras mer i förskolans verksamhet Ă€n vad som görs idag. Min erfarenhet Ă€r att det finns en stor vilja att ge barnen större delaktighet och inflytande men att det Ă€r svĂ„rt att genomföra det i praktiken. Detta arbetet handlar om hur jag och mina arbetskamrater, i ett utvecklingsarbete, provar en metod för att öka barnens inflytande över sin vardag.