IdĂ©en med att utveckla en förskolas utomhusmiljö har utgĂ„tt ifrĂ„n att vi har uppmĂ€rksammat en bristfĂ€llig utomhusmiljö som var i behov av att utvecklas. Utomhusmiljön var en gammal skolgĂ„rd pĂ„ 6400 mÂČ som endast bestod av en torftig asfaltsgĂ„rd och en sandlĂ„da. Det var tre smĂ„barnsavdelningar som utnyttjade utomhusmiljön och sammanlagt var det ca 48 barn och 10 personal som vistades dĂ€r. Syftet har varit att skapa en mer meningsfull och lustfylld utomhusmiljö som frĂ€mjar leken och andra utomhusaktiviteter. Med samtalsintervjuer som metod fick vi ta del av barnens intressen och vad de gjorde i utomhusmiljön innan vi genomförde utvecklingen.

Syftet med denna fallstudie Àr att förklara och förstÄ utvecklingsprocessen inom en kommunal rÀddningstjÀnst genom att beskriva upplevelsen av förÀndringar och dess konsekvenser ur brandmÀnnens respektive ledningens perspektiv. Studien söker svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter och hinder finns inom organisationen för en konstruktiv och etisk utvecklingsprocess? Hur kan beskrivningen av yrkeskÄren brandmÀn som konservativ och förÀndringsovillig förstÄs i relation till organisationens utvecklingsprocess? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer dÀr Ätta heltidsbrandmÀn samt tvÄ representanter frÄn rÀddningstjÀnstledningen kommit till tals. I en abduktiv ansats har det empiriska materialet analyserats med stöd av ett teoretiskt ramverk som möjliggör tolkningar ur lednings- och individperspektiv. Resultaten visar att upplevelsen av förÀndringar och upplevelsen av vad förÀndringar innebÀr skiljer sig Ät beroende pÄ vilket perspektiv som belyses, vilket Àr bÄde naturligt och förstÄeligt.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mÄngkulturell miljö. Vi har valt att utgÄ frÄn stadsdelen RosengÄrd i Malmö dÄ det Àr en mÄngkulturell miljö i vÄr nÀrhet. MÄlet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. DÄ identitetsskapande och historiemedvetande poÀngteras i bÄde förslag till kommande kursplan för historia och kommande lÀroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera pÄ just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som Àr planerat att strÀcka sig över en termin dÀr vi genom olika moment och arbetssÀtt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka hur eleverna utvecklar sin lÀsförstÄelse och lÀslust genom höglÀsning, loggböcker samt boksamtal. Genomförandet gjordes pÄ gymnasieskolan i bygg- och fordonsprogammet. Resultatet visar att för flertalet av eleverna har höglÀsning med efterföljande boksamtal och loggboksanteckningar fallit vÀl ut..

Huvuddelen rapporten kommer att omfatta de versioner av konstruktioner av de olika delarna som ingÄr i en fastflakskonstruktion. Syftet med projektet Àr att lÀgga en grund för framtida utvecklingsarbete pÄ Laxo Mekan, dÄ de Àr intresserade av att ta upp egenproduktionen av fasta flak.För att ta reda pÄ om en egenproduktion av fastflak Àr lönsamt, har ett helt nytt koncept utvecklats frÄn grunden med fokus pÄ kundens behov samt en strÀvan efter lÄg tillverkningskostnad. DÄ problemet varit att ta fram ett ekonomiskt lönsamt koncept har mycket energi lagts pÄ detta omrÄde. En viktig egenskap för kundens anvÀndning Àr en hög lastkapacitet och dÀrmed Àr ett viktigt mÄl att göra pÄbyggnaden sÄ lÀtt som möjligt. För att möta krav pÄ lÄg vikt samt tillrÀcklig hÄllfasthet har analyser med hjÀlp av datasimulerade belastningar applicerats pÄ CAD-modeller i upprepade förbÀttringscykler.Under projektets gÄng har olika koncept utvÀrderats och det resulterade i ett antal innovativa lösningar.

Detta Àr en retrospektiv studie som behandlar barns lÀrande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i Ärskurs 5 utifrÄn ett temaarbete som genomfördes i klassen under vÄren 2006. Klassen arbetade dÄ med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mÄl var att fördjupa ÀmnesinnehÄllet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjÀlpa barnen att behÄlla sina kunskaper pÄ lÀngre sikt och att analysera vilka faktorer som Àr viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.

Syftet med utvecklingsarbetet var att se hur eleverna upplevde historieundervisningen ur ett genusperspektiv. Utvecklingsarbetet bedrevs pÄ tvÄ skolor, gymnasieskolan Hackspetten i LuleÄ respektive VÀlkommaskolan i GÀllivare. Eleverna besvarade ett antal enkÀtfrÄgor och utifrÄn dessa svar presenterades resultaten i diagram. Svaren visade att eleverna upplevde undervisningssÀttet och arbetsmetoden som intressant. Att lyfta fram kvinnan i historieundervisningen Àr ett sÀtt att skapa engagemang hos eleverna för Àmnet, detta utesluter inte andra perspektiv..

Under lÀsÄret 2007/2008 deltog 13 lÀrare frÄn olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pÄgÄr under en femÄrsperiod. Projektets syfte Àr att förnya lÀrmiljön, lÀrarens gemensamma lÀrande och skapa tillgÄng till modern teknik i det egna arbetet sÄvÀl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete Àr ocksÄ en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gÀllande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fÄtt pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de sÀtt lÀrandets innehÄll och form pÄverkas vid digitaliseringen av klassrummet.

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och lĂ„ter Ă€ven eleverna utveckla sin problemlösningsförmĂ„ga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lĂ€rare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus pĂ„ öppna uppgifter. Undersökningens frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vad behöver lĂ€rare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lĂ€rarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestĂ„tt av intervjuer dĂ€r sex lĂ€rare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lĂ€rarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att lĂ€raren lĂ„ter eleverna diskutera, att lĂ€raren vĂ„gar slĂ€ppa kontrollen, samt att lĂ€raren har matematisk kunskap.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att undersöka om man genom ett intressevÀckande tema kan öka lÀslusten hos ett antal elever med diagnostiserad dyslexi. Arbetet genomfördes under loppet av sex veckor i Ärskurs tvÄ och tre i ett yrkesförberedande program pÄ en gymnasieskola i norra Sverige. Genom en förberedande och en avslutande intervju samt ett lÀstest med eleverna utarbetades resultatet. Av de fyra intervjuade eleverna ansÄg sig en ha förÀndrat sina lÀsvanor i positiv riktning. Det Àr ett gott resultat, anser vi, med tanke pÄ den korta undersökningstiden och den höga frÄnvaron i elevgruppen..

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla ett lustfyllt arbetssĂ€tt med hjĂ€lp av leken. Detta utvecklingsarbete genomfördes i en skola med en År 1 klass. Eleverna har under utvecklingsarbetet visat nyfikenhet, motivation och varit engagerade i de aktiviteter som vi arbetat med. Resultatet visade att om eleverna tycker det Ă€r lustfyllt och roligt finns motivationen och nyfikenheten dĂ€r att vilja fortsĂ€tta arbeta med det de gör. Att eleverna fick vara fysiskt aktiva genom exempelvis att springa, spela, göra olika aktiviteter ansĂ„g vi bidrog till att elevernas motivation ökade..