Bristande Koncentration är ett vardagsproblem i skolan och eftersom det är av betydelse för lärande pratas det också allt mer om Koncentrationssvårigheter. Läsfärdighet är ett av skolans främsta uppdrag då det tillsammans med skrivfärdigheten är nyckeln till, i stort sett allt, lärande i skolan. Mot bakgrunden av detta är det relevant att ifrågasätta Koncentration vid läsning utifrån ett lärandeperspektiv. Syftet med studien var att undersöka några elevers uppfattningar om Koncentration vid läsning. Ambitionen var också att få en förståelse för hur och vad som påverkar Koncentration och därmed lärande.

Studiens syfte var att belysa vilka effekter daglig pausgymnastik har på Koncentrationsförmågan för högstadieelever i grundsärskolan. För att göra detta användes kvalitativa metoder i form av videoobservationer av en elevgrupp i grundsärskolans senare år samt intervjuer med denna elevgrupps ansvariga lärare. Utifrån de gjorda videoobservationerna kunde man konstatera att pausgymnastik antingen påverkade Koncentrationsförmågan positivt eller inte påverkade den nämnvärt på ett sätt som kan delas in i fem kategorier: svag Koncentration blev stark, sjunkande Koncentration höjdes, sjunkande Koncentration höjdes med fördröjning, ihållande god Koncentration samt ihållande svag Koncentration. Den intervjuade läraren såg en generell förbättring av Koncentrationsförmågan hos elevgruppen, som en följd av pausgymnastiken. Både observationer och intervjuer pekar på att pausgymnastikens effekter på Koncentrationen antingen var övervägande positiva eller inte gav någon nämndvärd effekt..

Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med elevernas Koncentration i klassrummet. Vilka metoder använder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hänsyn till Koncentrationsnivån hos eleverna, vilka svårigheter och utmaningar upplever de med Koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet på lärande, med anknytning till elevers Koncentration i undervisningen. Där presenteras också hjärnans funktion vid Koncentrationsarbete och vad forskningen upptäckt om sambandet mellan Koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett på Koncentration genom tiderna och hur lärarens arbete med elevKoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet var att studera skillnader mellan elit- och sämre rankade orienterare gällande situationsspecifikt självförtroende gällande de tre komponenterna: fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och Koncentration, samt att studera kön- och åldersaspekter. Urvalet bestod av 119 försökspersoner i åldern 18 till 45 år (M = 26.52, SD = 6.20). För att mäta situationsspecifikt självförtroende gällande fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt Koncentration konstruerades ett eget mätinstrument efter riktlinjer från Bandura (1986). Resultatet visade att topp 50 rankade orienterare hade högre situationsspecifikt självförtroende för fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och Koncentration än sämre rankade orienterare. Resultaten diskuteras utifrån Banduras teori om situationsspecifikt självförtroende (1977, 1986) och tidigare forskning..

Syftet med arbetet är att se om man kan öka Koncentrationen hos elever genom motorisk träning i form av lek och andra rörelseaktiviteter. Undersökningen genomfördes i en årskurs 1 under fem veckor. För att komma fram till ett resultat används datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och observationer. Elever observerades under lektioner för att se när Koncentrationen missriktades och om avbrott i form av olika rörelseaktiviteter kan få eleverna att återgå till arbetet..

Syftet med detta arbete var att undersöka och beskriva hur några pedagoger och elever uppfattar aspekter av Koncentration och Koncentrationssvårigheter samt hur man kan arbeta för att förebygga dessa svårigheter. Vi har genomfört en enkätundersökning med 20 elever i årskurs fyra för att få reda på deras syn på Koncentration. Vi har även intervjuat tre pedagoger verksamma i förskola och skola för att vi ville få en bredare bild eftersom de kan ha olika erfarenheter inom detta område. Det har varit intressant och lärorikt att få ta del av både pedagogernas och elevernas synpunkter och erfarenheter. Resultatet visade att eleverna till största del upplevde hög ljudnivå som orsak till att de tappade Koncentrationen.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde påverka elevernas sinnesstämning och Koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i årskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen sträckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkäter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik användes de två genrerna: populär- och klassisk musik.

Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som upplevs påverka skidskyttars Koncentration positivt och negativt. Vidare undersöktes även....

Den nationella trenden är idag att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till några få geografiska områden. Dessa representeras i huvudsak av storstadsområdena. Andra regioner som under stora delar av 1900-talet har haft en tillväxt- och befolkningsmässigt positiv utveckling, har under den senare delen av 1900-talet vänt denna till en negativ utveckling. Ett sådant område är Norrbottens län. Uppsatsens syfte är dels att med teorierna som gemensamt bildar den Nya ekonomiska geografin, förklara de fördelar som återfinns för hushåll, konsumenter och företag vid en Koncentration av ekonomisk aktivitet.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att med hjälp av bakgrundsmusik med omkring 60 taktslag per minut, skapa en ur elevernas synvinkel förbättrad miljö för Koncentration och studier i matematik. Studien genomfördes i en klass med 17 elever i skolår fyra. Samtliga elever deltog i undersökningen. Under sex veckor fick eleverna lyssna till bakgrundsmusik när de räknade självständigt under matematiklektionerna. I slutet av den sjätte veckan intervjuades eleverna angående hur de upplevt bakgrundsmusiken.

Denna undersökning hade som syfte att se om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet på fritiden och självtillit. Vidare undersöktes om prestation och Koncentration under lektioner i skolarbetet kunde förklara detta samband. Studien utfördes på en gymnasieskola och bygger på 84 elevers enkätsvar. Eleverna skattade sin egen fysiska aktivitet, självtillit, prestation i skolämnena och Koncentration under lektionerna. Studien visade på ett positivt samband mellan hård fysisk aktivitet på fritiden och självtillit.

Syftet med studien var att undersöka om man med olika metoder, på ett lustfyllt sätt, kunde öka barnens Koncentration. Utvecklingsarbetet ägde rum på en skola i Jokkmokks kommun. Klassen jag arbetade med var en årskurs tvåa med 8-åringar. Eleverna fick jobba med olika, lustfyllda metoder vid olika tidpunkter för att se när dessa gav bäst effekt eller när de var mindre passande. För att studera eventuella förändringar i barnens Koncentration så valde jag att observera eleverna och att reflektera tillsammans med min praktikhandledare.

Vårt syfte med studien var att undersöka huruvida lärare i grundskolans tidigare år som använder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i så fall hur, på barns Koncentration och motorik. Vi utgick ifrån frågeställningarna hur lärare använder sig av Röris, om lärare upplever att behovet av Röris är lika för alla, hur lärarna upplever att det påverkar barns Koncentration och motorik, om de ser samband mellan Koncentration, motorik och inlärning samt huruvida Röris är välinvesterad tid enligt lärarna. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där sex lärare från två skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lärarna använder sig av Röris för att göra avbrott i längre lektionspass när Koncentrationen tryter. Resultatet påvisar vidare att alla har nytta av Röris. Lärarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan på barnens Koncentration och såg klara fördelar med att praktisera Röris.

Studien syftade till att undersöka hur pedagoger såg på sambandet mellan rörelse och elevers Koncentrationsförmåga. Jag ville se hur pedagoger tillämpade rörelse, vilka effekter de tyckte sig se samt vad som motiverade dem till rörelse. Metod som använts var en enkätundersökning med 46 pedagoger. Resultatet visade att pedagogerna anser att det finns ett samband mellan rörelse och Koncentrationsförmåga och som i sin tur gynnar inlärningsförmågan..

Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka pedagogers, specialpedagogers och elevers beskrivningar om Koncentration och Koncentrationssvårigheter. Focus är likheter och skillnader i deras beskrivningar. Studiens forskningsfrågor är:? Vilka likheter och skillnader finns i beskrivningarna av Koncentration och Koncentrationssvårigheter?? Vilka synsätt utrycks, gällande vad som erbjuds i skolmiljön gällande arbetssätt/metodik och organisation?? Hur tänker pedagoger, specialpedagoger och elever kring de faktorer som gynnar respektive försvårar Koncentration?? Beskriver pedagoger, specialpedagoger och elever att det finns utvecklingsmöjligheter av Koncentrationsförmågan?Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med två elevgrupper, fyra pedagoger och två specialpedagoger. Vid intervjuerna användes halvstrukturerade frågor.