Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den förÀnderliga omvÀrlden. Syftet Àr att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser pÄ Ericsson Test Environment. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen Àr om kompetenser tillvaratas, i bemÀrkelse att de anstÀllda fÄr förÀndrade arbetsuppgifter, och om företaget tjÀnar pÄ kompetensutvecklingen, i bemÀrkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkÀtundersökning till alla anstÀllda. KorrelationsberÀkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs pÄverka predicerade dessa konsekvenser.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Kompetensutveckling Àr i mÄnga företag en lika sjÀlvklar förutsÀttning som arbetsuppgiften i sig för att organisationen ska hÄlla sig vid liv och vara framgÄngsrik. Arbetet med att utveckla en organisation gÄr inte att generalisera eftersom varje företag Àr en komplex organism. Uppsatsen fokuserar pÄ att utveckla mer kunskap om hur kompetensutveckling vÀrderas inom en organisation och om det inom ett och samma företag finns flera sÀtt att betrakta kompetensutveckling. Vi tar Àven upp hur effekterna av kompetensutveckling kan mÀtas och tas tillvara.Syftet med studien Àr dÀrmed: att analysera uppfattningar om vÀrdering av kompetensutveckling i ett kunskapsintensivt företag, med utgÄngspunkt frÄn intervjuer med HR- och linjechefer inom Sony Ericsson.För att undersöka ovanstÄende har vi genomfört en empirisk kvalitativ studie pÄ Sony Ericsson i form av fem intervjuer med individer i strategiskt ledande positioner. Vi utgÄr frÄn teoretiker som var och en besitter en spetskompetens inom sitt omrÄde.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

En studie om kompetensutveckling av personal i medelstora företag..

Studien behandlar kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet genom upplevelser frÄn individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lÀrande ökar samtidigt som forskning kring planerat lÀrande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nÀmns mindre. Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

Föreliggande examensarbete Àr en kvalitativ undersökning om förutsÀttningar för, och behov av kompetensutveckling, hos första linjens chefer i en organisation i förÀndring. Stora organisatoriska förÀndringar bland svenska företag, myndigheter och organisationer har under de senaste decennierna medfört att befattningen som mellanchef har försvunnit och att dess arbetsuppgifter har flyttats över till första linjens chefer, som dÀrmed har fÄtt större ansvar och fler arbetsuppgifter. Syftet var att undersöka förutsÀttningar för, och behovet av, kompetensutveckling hos första linjens chefer. Fyra olika frÄgestÀllningar som berör olika teman har behandlats. Dessa teman Àr förÀndringar och krav, synen pÄ kompetensutveckling, möjligheter och hinder samt eget upplevt behov av kompetensutveckling.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Regeringen har under de senaste Ären genom lagar och propositioner stÀllt krav pÄ att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning ocksÄ ska samverka med det omgivande samhÀllet för att öka den regionala tillvÀxten. I en snabbt förÀnderlig vÀrld med hÄrdare konkurrens mÄste företag idag stÀndigt satsa pÄ ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som Àr gynnsam för bÄde parter skapas, men det krÀvs dialog och ömsesidig förstÄelse. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs lÀn tÀnker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs lÀn samt fyra nyckelaktörer som representanter för de smÄ och medelstora företagen.

Detta arbete handlar om bakomliggande faktorer för framgÄngsrik kompetensutveckling av lÀrare inom naturvetenskap. Det Àr en litteraturstudie av tidigare forskning inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att kritiskt granska vad tidigare studier belyser som viktiga faktorer vid framgÄngsrik kompetensutveckling och sammanstÀlla dem för att visa pÄ överlappningar och sÀrskiljande drag mellan dem. Metoden som anvÀnts Àr sammanstÀllning samt analys av tidigare publicerad forskning i relation till skollag och övrig relevant litteratur inom omrÄdet. Resultaten visar pÄ sex olika framgÄngsrika metoder för kompetensutveckling av lÀrare inom naturvetenskap. Genom en vidare analys framtrÀder fem faktorer som verkar för att de sex metoderna ger framgÄngsrik kompetensutveckling.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.