I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lÀrare i företagsekonomi och hur dessa lÀrare utvecklar sin Àmneskompetens. Bakgrunden Àr att lÀrare har allt mindre tid över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven pÄ en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien Àr att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt lÀrare i ekonomi kan utveckla sin Àmneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lÀrare pÄ sin kompe-tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett förÀnderligt samhÀlle stÀller? I vilken form vill lÀraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lÀrarna vid de fristÄende gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser för att delta i kompetensutveckling.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om lÀrares uppfattning Àr att de fÄr meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjÀlp av enkÀtundersökning ville jag beskriva lÀrares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsÀttningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att fÄ lÀrare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av sÀrskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar ocksÄ att det Àr ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd..

EkonomilÀrarnas kompetensutveckling Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 högskolepoÀng pÄ lÀrarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet Àr Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i nÀringslivet, fortsÀtter att kompetensutveckla sig i nÀringslivsfrÄgor och ekonomi nÀr de blir gymnasielÀrare. Uppsatsens syfte Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ekonomilÀrarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett förÀnderligt samhÀlle. Uppsatsen belyser följande frÄgor: Vilken syn har ekonomilÀrarna vid en gymnasieskola pÄ sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilÀrarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilÀrarna? Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn enskilda intervjuer med ekonomilÀrare och deras syn pÄ kompetensutveckling.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Protean career Àr en av de nya karriÀrerna och en ny syn pÄ karriÀr. Den bygger pÄ att individen sjÀlv i hög grad styr över sin karriÀr och dennes utveckling och baserar denna frÀmst utifrÄn sina vÀrderingar. För att undersöka förekomsten av Protean career orientation och dennes eventuella samband med kompetensutveckling genomfördes en enkÀtundersökning pÄ en arbetsplats som resulterade i 134 deltagare. Korrelations- och regressionsberÀkningar utfördes pÄ insamlad data. Resultaten visade att det fanns ett samband mellan Protean career orientation och kompetensutveckling och att det förstnÀmnda var en stark prediktor för kompetensutveckling.

Denna studie behandlar gymnasielÀrares kompetensutveckling i LuleÄ Kommun. Syftet Àr att beskriva, analysera och förstÄ gymnasielÀrares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen pÄverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har Ätta gymnasielÀrare och tvÄ rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgÄngspunkt i hermeneutiken.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Studien inriktar sig pÄ Àmnet kompetensutveckling för pedagoger i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka hur intresset för kompetensutveckling visar sig vara i undersökningsgruppen och vilka förutsÀttningar eller begrÀnsningar det Àr som pÄverkar. Ett andra syfte Àr ocksÄ att bilda mig en uppfattning om hur regeringens satsning pÄ LÀrarlyftet har slagit igenom i den aktuella kommunen. Undersökningen bygger bÄde pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 23 pedagoger i grundskolans tidigare Är och pÄ sex kvalitativa intervjuer, tvÄ rektorer och fyra pedagoger. FrÄgestÀllningarna jag har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Vilken kompetensutveckling Àr det som efterfrÄgas av pedagogerna och vad Àr det som erbjuds? Hur ser pedagoger och rektorer pÄ varandras ansvar för pedagogernas kompetensutveckling? Vilka faktorer inverkar pÄ pedagogernas möjlighet att pÄverka sin kompetensutveckling? Vilka möjligheter ser respondenterna med regeringens satsning LÀrarlyftet? Resultatet av undersökningen visar att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla och önskvÀrda.

Den samhÀllsutveckling som pÄgÄr idag innebÀr stora förÀndringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som stÀlls i det nya informationssamhÀllet Àr det sÄledes av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslÄngt lÀrande. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en förÀnderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera Àr tvÄ informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gÀller syn pÄ utbildning och kompetens.

Kompetensutveckling kan ses som ett sÀtt för organisationer att utvecklas samt att kunna hantera snabba förÀndringar i omvÀrlden genom att skapa förutsÀttningar för lÀrande i arbetet. En vÀldigt stor del av all kompetensutvecklingen sker utanför det formella utbildningssystemet. Det Àr av stor betydelse att arbetsgivaren har förmÄga att identifiera, ta till vara och utveckla individernas kompetens för att det ska ske kompetensutveckling pÄ arbetsmarknaden och man kan anta i ett allt mer individualiserat samhÀlle att det stÀlls krav pÄ individernas egen motivation och initiativförmÄga gÀllande kompetensutveckling för optimalt lÀrande i det dagliga arbetet. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka vilka attityder som anstÀllda har till kompetensutveckling samt vilka faktorer som kan vara av vikt för de anstÀlldas motivation till kompetensutveckling och lÀrande i sitt arbete. Studien har ett kvantitativt angreppssÀtt dÀr en enkÀtstudie har genomförts pÄ en kundtjÀnst inom ett rikstÀckande företag inom telekommunikationsbranschen.

Det hÀr rapporten Àr ett resultat av undersökning av ett antal organisationers syn pÄ kompetens och kompetensutveckling inom explosiva Àmnen. Organisationerna inkluderade fem företag verksamma inom sektorn för explosiva Àmnen samt en kompetensresurs inom explosiva Àmnen som arbetar med utbildning och kompetensutveckling inom sektorn. MÄlet med undersökningen var att utifrÄn resultatet kunna jÀmföra företagen och kompetensresursens syn pÄ kompetens och kompetensutveckling. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa intervjuer med representanter för de involverade företagen och medarbetare pÄ kompetensresursen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan hur företagen och kompetensresursen ser pÄ kompetens och kompetensutveckling.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Det blir allt viktigare för organisationer att utveckla rÀtt kompetens bland de anstÀllda i framtiden för att kunna behÄlla och förbÀttra konkurrenskraften. Kompetensen ska skapa framtidens konkurrensfördelar, som Àr betydligt mer svÄrkopierade Àn produkter och processer. I mÄnga fall anvÀnder organisationer kompetensutveckling som en ostyrd aktivitet som endast sÀtts in som ett svar pÄ problem som redan har uppstÄtt. Genom att planera kompetensutveckling pÄ lÄng sikt och se den som en strategisk faktor för framgÄng kommer mÄnga organisationers överlevnad att vara sÀkrad. För att organisationerna ska fÄ de önskade effekterna av genomförd kompetensutveckling Àr det viktigt att den Àr kopplad till organisationens mÄl.

Studien behandlar kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet genom upplevelser frÄn individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lÀrande ökar samtidigt som forskning kring planerat lÀrande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nÀmns mindre. Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.