Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) YrkeslÀrarrollen i förÀndring i den nya lÀrlingsutbildningen. (Changes in the Vocational TeacherŽs Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. LÀrlingsutbildningens lÀrarrollsförÀndring Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 HögskolepoÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet Àr vÄra funderingar kring hur lÀrarrollen förÀndras dÄ den nya lÀrlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte Àr att, undersöka hur den nya lÀrlingsutbildningen pÄverkar lÀrarrollen.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslÀrares kompetens med avseende pÄ vegetarisk kost samt att utröna pÄ vilket sÀtt vegetarisk kost bör ingÄ inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgÄng kock. Studien utfördes med sex lÀrare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjÀlp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fÄtal ytterligare frÄgor dÄ regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslÀrare. Undervisning i vegetarisk mat sker frÀmst i storkök ? dÄ genom kursen specialkost, lÀrarens benÀgenhet att inkludera det i övriga kurser hÀnger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gÄngbar. Spjutspetskompetens hos lÀraren ger dock ocksÄ en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhÄlla kunskaper som de inte skulle fÄ frÄn en annan lÀrare. Genom att anstÀlla lÀrare med olika bakgrunder försöker vissa informanter fÄ en bredd i arbetslaget dÀr de olika lÀrarna kan komplettera varandras kunskaper.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.