De snabba förÀndringarna i dagens arbetsliv gör att det stÀlls ökade krav pÄ den anstÀlldes förmÄga att lÀra och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien Àr att analysera nÄgra personalvetares egna uppfattning om sina förutsÀttningar och hinder för lÀrandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det Àr flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. pÄverkar deras lÀrande och utveckling av kompetens..

Vi lever idag i ett samhÀlle i stÀndig utveckling vilket stÀller krav pÄ verksamma företag att konstant driva pÄ den egna utvecklingen. I detta arbete Àr kompetenta och kunniga medarbetare viktigt, men det Àr enligt RekryteringsenkÀten 2012 (Svenskt NÀringsliv, 2012) svÄrt för företagare att anstÀlla den kompetens de behöver. Om inte kompetensen finns pÄ arbetsmarknaden Àr intern kompetensutveckling ett möjligtalternativ för att ta fram den kompetens som efterfrÄgas och detta Àr nÄgot som det Ärligen investeras stora summor i. Vilken effekt dessa investeringar har pÄ företagen Àr dock nÄgot som inte utvÀrderas i nÄgon större utstrÀckning (Pineda, 2010) vilket leder till att pengar riskerar att upprepade gÄnger investeras i overksamma insatser. Hur kan detta ÄtgÀrdas? Det finns ett flertal teoretiska modeller för utvÀrdering av kompetensutveckling, men det saknas empirisk forskning som visar hur företag arbetar med omrÄdet och det Àr denna lucka uppsatsen bidrar till att fylla.

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom dÄ vi under vÄra praktikperioder mÀrkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över anvÀndandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien Àr att belysa förskolors tillgÄng till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar pÄ attityderna kring det digitala lÀrande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkÀt som redskap besvarad av pedagoger verksamma i BorÄs stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansÄg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del anvÀnde sig utav den nyförvÀrvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i mÄnga fall beror pÄ Älderdomliga datorer och brist pÄ internetuppkoppling till iPad/lÀrplatta. UtifrÄn resultat kan vi utlÀsa att anvÀndningen av IKT i verksamheten till viss del Àr en generationsfrÄga..

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.

TvÄ gÄnger per Är genomförs kompetensinvesteringar för ingenjörer pÄ GKN Aerospace Sweden AB. Konceptet gÄr under benÀmningen Training Days. Syftet med investeringen Àr att höja kompetensen bland de ca 400 ingenjörerna. I anslutning till utbildningsdagarna genomförs en enkÀtundersökning för att se till deltagarnas Äsikter om Training Days. Problemet Àr att det aldrig undersökt vilken instÀllning och synsÀtt medarbetarna har till lÀrande och utveckling och om de olika perspektiven i sÄdana fall pÄverkar effekterna av investeringarna.Den kvalitativa fallstudien syftar till att undersöka om ingenjörernas perspektiv pÄ lÀrande och kompetens pÄverkar organisationens utveckling.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Svenskt abstract: Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad enhetschefer pÄ en socialförvaltning efterfrÄgar för kompetensutveckling avseende sin personal, samt deras förhÄllningssÀtt gentemot kompetensutvecklingars innehÄll och utförare. Jag vill med denna uppsats belysa enhetschefernas attityder till, och kunskap om, olika typer av kompetensutveckling för sin personal. Detta görs med hjÀlp av intervjuer med enhetschefer och förklaras utifrÄn organisationsteori med inriktning pÄ ett instrumentellt perspektiv. Resultat i denna uppsats visar att det enhetscheferna efterfrÄgar Àr beroende av hur organisationsstrukturen Àr utformad, vilken kompetens som finns idag och vilken kompetens som fattas i organisationen.

Studien vilar pÄ resultat frÄn fyra intervjuer med deltagare frÄn en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse för de förvÀntningar som respondenterna kan ha pÄ en intern ledarutbildning och pÄ ett framtida ledarskap. FrÄgestÀllningarna Àr kopplade till syftet och lyder: Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ledarutbildningen? Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förvÀntningar pÄ den interna ledarutbildningen, men vÀljer att uttrycka dessa förvÀntningar pÄ olika sÀtt.

Samhall arbetar aktivt mot mÄlsÀttningen att varje Är fÄ fem procent av sina anstÀllda att göra övergÄngar till andra anstÀllningar utanför sin verksamhet och pÄ Samhall i Dorotea har det arbetet varit framgÄngsrikt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka psykologiska faktorer som har legat till grund för att Samhall i Dorotea har lyckats bra med att slussa ut anstÀllda till andra verksamheter med fokus pÄ vilka förutsÀttningar för lÀrande och kompetensutveckling det finns i organisationen samt vilken motivationspotential arbetsuppgifterna har. PÄ Samhall i Dorotea har ett projekt i ökad arbetsvÀxling och kompetens genomförts, Attack 2005, och en analys av vilken betydelse Attack 2005 har haft för verksamheten har Àven gjorts. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt utgörs av Ellströms (1992) teori om faktorer i organisationen som pÄverkar lÀrande och utveckling samt Hackman och Oldhams (1980) Job Characteristics Model. Intervjuer med nuvarande och tidigare anstÀllda pÄ Samhall i Dorotea har genomförts och resultaten visar att det positiva arbetsklimatet och ett vÀlfungerande samarbete i arbetsgrupperna Àr tvÄ betydande framgÄngsfaktorer.