Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.