Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om barns lÀrande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollÀrare sÀger om barns lÀrande, samt vilka principer de har som utgÄngspunkter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr lÀrande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebÀr att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig Àr förÀnderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.I resultatet framgÄr att förskollÀrarna ser lÀrande som nÄgot stÀndigt pÄgÄende och utgÄr frÄn barnens intressen samt arbetar för att sÀtta barnen i centrum.

Den reviderade lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvÀrdering och utveckling till lÀroplanen. Det innebÀr att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla Àr verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som nÄgot positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation frÀmjar deras arbete i verksamheten pÄ mÄnga olika sÀtt.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmÄl Àn svenska och deras vÄrdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssÀtt och metoder som stÀrker barns och vÄrdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer sprÄkutvecklingen. Syftet var ocksÄ att utifrÄn dessa metoder och arbetssÀtt utarbeta ett metodhÀfte. Detta examensarbete baseras pÄ kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstÀrkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vÄrdnadshavare frÄn kurdiska, somaliska och arabisktalande sprÄkgrupper samt pedagoger.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers think about their work with aestetic expression with children. In my study, I have chosen qualitative interviewes to take part of the preschool teachersÂŽstories in three different educanational approaches. The prescools that have chosen are Waldorf, Reggio Emilia and a traditonal preschool. To achive this purpose I have used following questions: Which view have preschool teahers about the inportance of aestetic forms of expression for children? How do preschool teacher describe their work with aesthetic expression and what similarities and differences exist between the different pedagogical approaches? The result shows that there are both similarities an differences between the preschools, mainly how they work with aestetic forms of expression.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.

Syftet med studien var att undersöka vad nÄgra verksamma lÀrare hade för syn pÄ estetiska lÀrprocesser. Vi ville Àven fÄ fram om det var nÄgot som lÀrarna sjÀlva anvÀnde sig av och i sÄdana fall varför eller varför inte. För att ta reda pÄ hur olika lÀrares syn kan se ut nÀr det gÀller estetiska lÀrprocesser sÄ valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare verksamma i de tidigare Ären som har olika arbetssÀtt för sina elever. Forskning visar goda resultat för de skolor som anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser. Alla informanterna verkade positiva till det arbetssÀttet, men i vilken omfattning och hur de anvÀnder sig av det skiljer dem Ät.

I dagens samhÀlle byggs förskolor med moderna innemiljöer som Àr inspirerade av Reggio Emilias filosofi. Ett inslag i dessa Àr torget som ska vara ett hjÀrta i verksamheten som fungerar som gemenskapens kÀrna, en plats för möten och kommunikation. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur torget anvÀnds för att barnen ska utvecklas sprÄkligt. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare ger barnen möjlighet att kommunicera och samspela för att utvecklas sprÄkligt i denna miljö. Genom intervjuer fick förskollÀrare uttrycka sina tankar kring syftet med torget och hur de anvÀnder torget för att hjÀlpa barnen att utvecklas sprÄkligt.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation pÄ en förskola. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation Àr en naturlig del som Àr integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara nÄgot som ligger vid sidan av utan förutsÀtter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation gÄr hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssÀtt, det utforskande arbetssÀttet. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

SammanfattningSyftet med den hÀr studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal Àldreomsorg ser pÄ sin profession med tyngdpunkt pÄ eget yrkesval, vad som fÄr dem att stanna kvar, synen pÄ yrkesrollen och vad som förvÀntas befrÀmjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet visade att yttre omstÀndigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med Àldreomsorg..

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer pÄ deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter JÞrgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks frÄn Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid Àr stadd under stark förÀndring och har gÄtt frÄn "inte" till att "vara".

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.