Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ hur en mÄngkulturell skola bemöter mÄngfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Det hÀr Àmnet ses som aktuellt dÄ mÄnga skolor idag har en mÄngfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser pÄ den mÄngkulturella skolan har vi Àven valt att ta reda pÄ deras syn pÄ skolan samt hur dem ser pÄ begreppet mÄngfald. Dessa frÄgor bör stÀllas för att kunna ta reda pÄ hur skolan sedan bemöter mÄngfalden och om pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som Àr i form intervjuer.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Uppsatsen syftar till att jÀmföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. BÄda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mÄl om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal bestÄr till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande mÀn. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbÀttrar hÀlsan, samt ökar jÀmstÀlldheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frÄgan om arbetstidsförkortning, dÀr Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under vÄren 2006 slopade kravet pÄ sextimmarsdag..

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

Examensarbetet handlar om pÄ vilka sÀtt sju förskollÀrare dokumenterar barns lÀrprocesser i den dagliga verksamheten, för att frÀmja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod för att undersöka pÄ vilka sÀtt förskollÀrare sÀger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt pÄ vilka vis de anser att dokumentationsarbetet pÄverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lÀrande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollÀrare utifrÄn fÀrdiga mallar frÀmst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhÄllande till vad som ses normalt för deras Älder. Dokumentationsformen skiljer sig frÄn pedagogisk dokumentation som hÀrstammar frÄn en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.

För att möta de effektiviseringskrav som stÀlls pÄ kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet Àr nÄgot som har ökat de senaste Ären för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalÀgda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn pÄ fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgÄ ifrÄn varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter frÄn tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrÄn skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning Àr Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för bÄda Àr miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan nÄgon uttalad pedagogisk inriktning.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs och SÀljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lÀr i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsÀttningar att förÀndra miljön.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervju och observation Àr de redskap som anvÀnts. I intervjuerna ingÄr tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades dÀrefter pÄ de tvÄ förskolorna som ingÄr i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom Àmnet, de önskar Àven att de fick större resurser att röra sig med.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. LikasÄ har det undersökts om det finns nÄgot som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förstÄelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sÄgs ocksÄ som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgÄngspunkt.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien Àr de krav och riktlinjer förskollÀrarna har att utgÄ frÄn i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation Àr idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna Àr att synliggöra barns lÀrprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollÀrare pÄ tre olika förskolor, dÀr de sÀger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollÀrarna anvÀnder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förstÄelsen för barns lÀrande, men ocksÄ för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrÄn förskollÀrarnas uppfattningar och ord Àr att förskollÀrarna anvÀnder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har ocksÄ kunnat utlÀsa frÄn resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna nÀr barns delaktighet kommer in.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

This study deals with pedagogical documentation. With a revised preschool curriculum,where this is a crucial aid for illustrating the learning process of children and educators, aswell as demonstrating the activities of the school, it is of the utmost relevance to further explorethis notion. The study focuses on a single municipality and explores the various ways inwhich its preschools do in reality deal with this issue in correlation with the actual visions andgoals set by that municipality. Through a series of qualitative interviews with educators aswell as with the municipality Head of Education, this study outlines how educational documentationis in fact applied in the schools in question. The gathered data has been interpretedwith a power perspective as well as with a sociocultural perspective in mind.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoÀng, LÀrareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan tvÄ förskolor och förskolelÀrare som arbetar dÀr och deras syn pÄ den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och PilÀngens förskola i Limhamn.