I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal Àldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvÄrdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi som resulterade i tvÄ kategorier: 1) VR innebÀr kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebÀr ett synsÀtt dÀr trÀning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR Àr att de Àldre inom kommunal Àldreomsorg ska fÄ möjlighet att utföra aktiviteter utifrÄn egen förmÄga. Andra sÀrskilt framtrÀdande aspekter gÀllande VR Àr att det anses innebÀra en god kommunikation, vara ett sjÀlvklart synsÀtt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning Àr viktigt men inte en förutsÀttning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Uppsatsen belyser tvÄ förskolors syn pÄ fri lek och pedagogernas deltagande i barnens fria lek pÄ förskolan. I slutet av uppsatsen finns en del dÀr vi jÀmför förskolornas likheter och skillnader kring empirin vi samlat in och tolkat. Förskolorna som har deltagit i studien har tvÄ olika pedagogiska inriktningar, varav en Àr Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra förskolan har en utomhuspedagogisk inriktning. FrÄgor vi har tagit hjÀlp av i vÄrt examensarbete Àr: Hur ser pedagogerna pÄ den fria leken i de bÄda förskolorna samt pÄ vilket sÀtt deltar pedagogerna i barnens lekar? För att söka svar pÄ frÄgorna har metodvalet varit kvalitativa intervjuer och icke deltagande observationer.

BAKGRUND: Skapande verksamhet Àr vanligt förekommande i förskolan, vilket LÀroplanen för förskolan, LpFö-98, föresprÄkar för att frÀmja lÀrandet. Bild och andra former av skapande Àr viktigt i barns liv och utveckling. Det Àr dock i processen och det fria skapandet, dÀr barnen samspelar med andra, det frÀmsta lÀrandet sker. Skapandeformerna ligger vÀldigt nÀra barnens lek, vilket Àr den centrala utgÄngspunkten för utveckling för barn i förskoleÄldern.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av bildskapande. Vi har Àven som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillÄts i verksamheten och om barn fÄr utforska material utifrÄn egna förmÄgor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att anvÀnda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vÄr förstÄelse för pedagogers tankar kring bildskapande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förÀndringar i sin yrkesroll med fokus pÄ dokumentation. Hur har talet om dokumentation förÀndrats under deras Är som verksamma inom barnsomsorgen, vad Àr den bakomliggande orsaken till denna förÀndring och vad har detta för betydelse för förskollÀraryrket? Detta Àr frÄgestÀllningar som behandlas i studien som bygger pÄ tre Reggio-Emilia pedagogers berÀttelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration frÄn livsberÀttelseansatsen sÀtta in förskollÀrarnas berÀttelser i en samhÀllshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv..

Vi har valt att i vÄrt examensarbete titta nÀrmare pÄ dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har dÄ varit ute och intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. TvÄ av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhÀlle. PÄ vÄra valda förskolor Àr det nÀstan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta Àr dÀremot inget som vi kommer att gÄ in pÄ i vÄr studie.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.

Olika förÀndringsrecept har lÀnge anvÀnts inom kommunal verksamhet i syfte att förÀndra och utveckla. Idag Àr Lean det recept som har blivit populÀrt inom kommunal verksamhet i Sverige. Lean i kommunal verksamhet Àr ett hittills relativt outforskat fenomen och för att öka kunskapen behövs fler empiriska studier i Àmnet. Det saknas Àven forskning pÄ hur medarbetare skapar mening i förÀndringsprocesser och dÀrför finns det anledning att studera medarbetarnas upplevelser för att förstÄ hur de pÄverkas av ett recept som Lean.Studien har genomförts i syfte att, genom studier av medarbetarnas upplevelser, utveckla förstÄelsen för hur mening kan skapas kring Lean i kommunal verksamhet. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring Lean samt öka den empiriska kunskapen kring receptet i kommunal verksamhet.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan hjÀlper barn med koncentrationssvÄrigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker Àven miljöns inverkan pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter. Det framgÄr i studien att motorisk trÀning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlÀrning hör ihop. Det som ocksÄ lyfts fram Àr att det Àr viktigt att skapa lugn och ro samt stöd frÄn vuxen för att ge goda förutsÀttningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk trÀning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmÄga att minnas detaljer.

Den reviderade lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) uppmanar förskollÀrare och arbetslag att dokumentera för att utvÀrdera förskolans kvalitet, sÄ kallad pedagogisk dokumentation. Mitt syfte med denna C-uppsats Àr att beskriva hur pedagoger uppfattar arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Jag delade upp syftet i tvÄ frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ vad pedagogerna anser ska dokumenteras och för vem, samt vad pedagogerna anser att syftet med pedagogisk dokumentation Àr. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats. Jag anvÀnde mig av intervjuer som informationsinhÀmtande metod för att fÄ ta del av pedagogernas erfarenheter och tankar.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek pÄ förskolan och tolka hur dessa kan förstÄs utifrÄn teorier om makt och styrning. UtifrÄn mitt syfte formulerade jag tre frÄgestÀllningar: Vad lÀgger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn pÄ pedagogers deltagande i leken? För att uppnÄ syftet och svara pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- Äriga barn pÄ en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrÄn Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.

AbstractSeveral of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is:In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning.To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before itÂŽs can be said totally fulfilled.

I detta utvecklingsarbete ligger fokus pÄ den fysiska miljön, dess betydelse och förÀndringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmÄgor och utvecklar ett multimodalt arbetssÀtt. Med arbetet vill vi Àven fördjupa förstÄelsen för miljön och skapa en förÀndring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, dÀr önskemÄlet om en förÀndring frÄn ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som anvÀnts Àr: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförÀndringen.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of childrenÂŽs learning and development. Pedagogues respond to childrenÂŽs questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process..