Verksamheter som inte förstÄr sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. DÀrav syftar denna studie till att utreda förhÄllandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras pÄ intervjuer med organisationens rÄdgivare samt kunder som anvÀnt tjÀnsten det senaste Äret. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehÄllande en GAP-modell, vÀrdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. BÄde skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhÄllandet mellan parterna samt en avbruten vÀrdekedja. Dessutom pÄtrÀffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna Àr att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

Innovationer Àr nÄgot som Àr svÄrt för företag och organisationer att lyckas med. Detta beror frÀmst pÄ fem olika barriÀrer som kan hindra företag att utveckla sina idéer till en praktisk innovation och lyckad lansering. För att delvis kunna lösa dessa barriÀrer tyder det pÄ att kommunikation kan vara ett nödvÀndigt hjÀlpmedel för att fÄ en lyckad innovationsprocess. Det finns vidare forskning som visar pÄ att ?ingen kommunikation? kan vara ett hinder för en innovationsprocess inom ett företag.

E-utbildning ligger i tiden. För individen som vill förkovra sig Àr e-utbildningar lÀttillgÀngliga och för företaget som vill hÄlla sin personal uppdaterad Àr de effektiva och relativt resurssnÄla. De Àr tids- och rumsoberoende och kan genomföras i den takt som passar individen. I denna studie har en e-utbildning pÄ ett stort svenskt möbelföretag undersökts. Utbildningen Àr obligatorisk pÄ företaget och utbildningens mÄlgrupp Àr dÀrför vÀldigt omfattande.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Uppsatsen behandlar estetiska lÀroprocesser och receptionen som reflektionsform dÀr fokus ligger pÄ kommunikation. Syftet Àr att undersöka elevers kommunikation som uppstÄr i mötet med deras estetiska lÀroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen pÄ tvÄ lektionstillfÀllen i en Ärskurs fyra. De estetiska lÀroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men Àven som ett medel i sig sjÀlvt dÀr formen och innehÄllet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen dÀr de förde ett samtal utifrÄn sina konstnÀrliga gestaltningar och estetiska lÀroprocesser.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

I dagens företag Àr information och kommunikation nÄgot grundlÀggande för att nÄ framgÄng. En organisation i förÀndring har stort behov av kommunikation, eftersom den tillkÀnnager, förklarar och förbereder personal för förÀndringen. Det finns en mÀngd olika kommunikationssÀtt som kan anvÀndas för att kommunicera förÀndringar, dÀrför vill vi veta vilka sÀtt som anvÀnds i tjÀnsteorienterade organisationer idag och om det skett nÄgon utveckling sedan tidigare forskning gjorts. Slutsatser: I Unionen anvÀnds videokonferenser, forum och internetgrupprum i större utstrÀckning Àn vad teorierna beskriver. Utöver dessa anvÀnds intranÀt, möten, e-mail och telefon, samt Àven brev och fax.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam..

SyfteUppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för hur sociala ideella organisationer pÄ lokal nivÄ kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontÀrer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta lÄngsiktiga relationer gentemot volontÀrer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tvÄ forskningsfrÄgor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontÀrer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehÄlla och stÀrka relationen gentemot befintliga volontÀrer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi anvÀnts. Denna forskningsstrategi tillÀt en djupgÄende analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundÀra kÀllor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion dÄ vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förstÄelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontÀrer.

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrares kommunikation med sina elever i Är 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lÀrare deltog i undersökningen. Metoderna som anvÀndes var klassrumsobservationer, intervjuer med lÀrarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lÀrare som har samma kön som de sjÀlva har. De kvinnliga lÀrarna kommunicerar nÀstan lika mycket med bÄde flickor och pojkar medan hÀlften av de manliga lÀrarna nÀstan enbart kommunicerar med pojkar.

Utvecklingen av teknik och tekniska hjĂ€lpmedel har lett till att det finns fler sĂ€tt att lĂ€ra ut pĂ„ Ă€n de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, nĂ€r lĂ€randet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del anvĂ€nde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lĂ€rare.

MÄnga Àldre personer med kronisk sjukdom vÄrdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser frÄn öppenvÄrden. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den Àldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvÄrden. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att fÄ tid och av att vÄrdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de Àldre personerna med kronisk sjukdom kÀnna medkÀnsla genom att fÄ uppmÀrksamhet och vÀnligt bemötande.

Att kommunicera pÄ ett effektivt sÀtt med nÀrstÄende inom onkologin Àr en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vad nÀrstÄende upplever som god kommunikation, brister i den, samt att belysa eventuella orsaker till bristerna och förslag till förbÀttringar ur bÄde nÀrstÄendes och sjuksköterskors perspektiv. Joyce Travelbees omvÄrdnadsteori anvÀnds som teoretisk referensram. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att god kommunikation karakteriseras av god information, gott bemötande, individanpassning samt utbildning och stöd; brister i kommunikationen karakteriseras av dÄlig information och dÄligt bemötande; brister ansÄg orsakas av dÄlig information, dÄligt teamarbete, inre samt yttre faktorer; förbÀttring av kommunikationen ansÄgs kunna ske genom bÀttre information, bÀttre bemötande, bÀttre miljö, bÀttre teamarbete samt genom hjÀlp till bemÀstring. För att kommunikationen skall bli mer effektiv bör sjuksköterskan vara uppmÀrksam pÄ de nÀrstÄendes individuella behov..

Syftet med arbetetÀr att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att fÄ redskap för att hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt.Idéenbygger pÄ att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och dÄ hanteradetta pÄ ett konstruktivt sÀtt.Vidare Àrsyftetatt undersöka hur det ser ut pÄ fritidshem vad gÀller pedagogers förmÄga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkÀterkartlÀggshur pedagoger ser pÄ konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som Àr trygga i sin profession vad gÀller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjÀlpa elever att sjÀlv hantera situationer dÀr de behöver komma överens. Resultatet visar Àven att lÀrarutbildningarÀn sÄ lÀngeberör dessa omrÄden alldeles för lite, samtidigt som det Àr varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom omrÄdena kommunikation och konflikthantering.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbÀttra kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare för en sÀkrare vÄrd. Syftet var Àven att beskriva kvalitén pÄ de granskade artiklarna utifrÄn metodologiska aspekter gÀllande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrÄn databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrÄn tre teman.