Titel Alla Àr vÀlkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonÄrstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds NÀrsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbÀttra sin kommunikation med tjejer, 13-24 Är, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av mÄlgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har anvÀnts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. TvÄ fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i Äldrarna 15-18 Är, frÄn Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen nÄr ut till mÄlgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa Àr ineffektiva dÄ mÄlgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig pÄ mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod dÄ de flesta tjejer i studien fÄtt reda pÄ ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbÀttra kommunikationen bör ungdomsmottagningenÀven anvÀnda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka mÄlgruppen efterfrÄgar..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesÀttning. Syftet Àr att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsÀttningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbÀttra kommunikationen mellan fartygetsbesÀttning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien Àr olyckan med bulkfartyget Saga Spray nÀr tvÄ urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besÀttningsmedlem omkom.Studien Àr utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie dÀr olycksrapporter frÄn myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillrÀcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig pÄ att bli informerade av fartygets besÀttning. Kommunikationmed fartygsbesÀttningar upplevs inte som ett problem..

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvÀrdering med syfte att kartlÀgga patienters upplevelse av bemötande frÄn beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts pÄ uppdrag av verksamheten. Syftet Àr att jÀmföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundlÀggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns nÄgon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). UtvÀrderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet- administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d = 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d = 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d = 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group.

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vÄrdensamt vilka copingstrategier sjuksköterskan anvÀnder sig av. Studien genomfördes som enlitteraturöversikt dÀr resultatet baseras pÄ 15 artiklar genomförda i totalt Ätta olika lÀnder.Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, VÄrd i Norden och PsykINFO. Teman somframkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive femsubteman. Resultatet visar att kommunikationen Àr central i den palliativa vÄrden. Utbildningvar grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhÄllningssÀtt inom kommunikationoch copingstrategier.

AbstractForskning visar att verksamheter stÀlls inför omfattande arbetsrelaterade problem dÀrverksamheter förlitar sig pÄ team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds dÄ teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som mÄste utföras.Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnÄ effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och dÀr faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpÄverkan..

Att utslÀppen frÄn trafiken mÄste minska Àr idag de flesta överens om, frÄgan Àr bara pÄ vilket sÀtt. En lösning Àr att förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism, att fÄ dem att Äka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av befintlig teori samt tvÄ fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism sommiljö- och samhÀllsproblem.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can?t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception..

Syftet med denna uppsats Àr att studera flödet av kommunikation i ett företag, inblandat i ett företagsförvÀrv inom byggsektorn, ur ledaren och medarbetarens perspektiv. Fokus ligger pÄ att beskriva problemets breda komplexitet och jag vill belysa de förhÄllanden som tillsammans pÄverkar kommunikationen vid företagsförvÀrv. Intervjuer har genomförts med fyra stycken personer med olika arbetsuppgifter inom det aktuella företaget, BergnÀsets stÀllningsmontage AB. Slutsatsen blir att förÀndringar kan vara en smÀrtsam och svÄr upplevelse för bÄde organisationen som den enskilde individen men en tvÄvÀgskommunikation underlÀttar förÀndringsarbete att bra och rÀtt kommunikation gör att förÀndringen gÄr lÀttare..

I en tid nÀr kommunikationens betydelse vÀxer blir det ocksÄ viktigare vilken syn pÄ kommunikation organisationer har, eftersom det pÄverkar hur man tÀnker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har nÄgon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgÄr frÄn kommunikationspolicyer verkar det inte finnas sÄ mycket forskning gjord runt sjÀlva dokumenten. Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer frÄn offentliga verksamheter pÄ fem olika förvaltningsnivÄer i Sverige. Syftet med studien Àr att beskriva vilken syn pÄ kommunikation som kan utlÀsas av policydokumenten.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebÀr att ha mÀnniskor anstÀllda som hÀrstammar ur olika kulturer krÀvs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och fÀrdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmÄga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om vÄra olikheter vi införskaffar oss, desto lÀttare Àr det att förutse dessa problem och dÀrmed ha en möjlighet att undvika dem.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse för den problematik som kan pÄverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmÀssig kontext.Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjÀlp av fyra personer pÄ dataföretaget UCS AB.Resultat: De kulturella faktorer som pÄverkar kommunikationen Àr uppdelningen av arbete och privatliv, anvÀndandet av Ni-formen, tvetydigheter, skÀmt och kroppssprÄket. De fördelar som kan identifieras nÀr personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar Àr att kommunikationen blir livligare, möjligheten att fÄ uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstÄr dÄ var och en ser saker och ting pÄ olika sÀtt.