Abstrakt Titel: Kommunikationens roll vid implementering av Balanserat Styrkort -En studie om förbÀttrad kommunikation vid implementeringen Författare: Cecilia Dorbell, Emelie Carlsson och Lotta Norrena Handledare: Katrin Franander Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Syfte: Den hÀr studien syftar till att förbÀttra samt ge en större förstÄelse för kommunikationen vid implementeringen av balanserade styrkort. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och undersökningen baseras pÄ intervjuer gjorda bland fyra kommunala bolag i Sverige. Slutsatser: Studien leder fram till att ett samband identifieras mellan kommunikation, motivation och mÄluppfyllelse, samt mellan kommunikation, kultur och lÀrande. Detta samband kan anvÀndas för att förstÄ och förbÀttra kommunikationen vid implementering av balanserat styrkort. .

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för vilken betydelse kommunikation har för frontpersonalens reaktion pÄ en fusion mellan tjÀnsteföretag.Fusioner Àr ett vanligt förekommande bland dagens företag, sÄ Àven för tjÀnsteföretag. Frontpersonal anses vara sÀrskilt viktig i tjÀnsteföretag dÄ de i interaktion med företagets kunder förmedlar kvalitet. Vid fusion Àr det dÀrför viktigt att skapa förutsÀttningar för att tvÄ mötande personalgrupper tillsammans kan verka för fortsatt god kvalitet. Ett verktyg för att skapa sÄdana förutsÀttningar Àr kommunikation.Formell kommunikation kan anvÀndas till att skapa acceptans för en fusion och införa förÀndringar vid denna. En förutsÀttning för att frontpersonalen skall uppnÄ en högre förstÄelse har visat sig starkt beroende av möjligheten att föra tvÄvÀgskommunikation.Informell kommunikation har visats fungera som ett starkt stöd för att skapa acceptans och en positiv förestÀllning av en fusion.

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallÀrare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan bestÄr av tvÄ matematiklektioner frÄn Är 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.LÀrarna var i mÄnga delar medvetna i sitt sÀtt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kÀndes trygg. Under lektionerna observerades tvÄ parallella sprÄk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt sprÄk. Det framkom att ett tydligt förhÄllningssÀtt betrÀffande matematiskt sprÄk kan underlÀtta för elevens inlÀrning samt medvetandegöra lÀraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mÄl i fokus. .

En avgörande och viktig faktor till hur lÀrare genomför och planerar sin undervisning Àr lÀrares motivation. Faktorer som har inverkan pÄ motivationen Àr bland annat arbetssituation, kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utstrÀckning lÀrare sjÀlva kan pÄverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lÀrares syn pÄ den egna motivationen och dess pÄverkan pÄ undervisningen. Detta har gjorts utifrÄn socialpsykologisk grund med inriktning pÄ kognitiv teori. Metoden som anvÀndes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lÀrare.

Den hÀr studien har genomförts för att undersöka hur attityder kan pÄverkas av den sociala interaktionen som uppstÄr i mötet, mellan den arbetssökande ungdomen och handlÀggaren pÄ Arbetsförmedlingen. Studien har genomförts kvantitativt med hjÀlp av elektroniska enkÀter som vi har publicerat pÄ Facebook, och lÀnkat i ett mail till samtliga studenter pÄ högskolan i Skövde. MÄlgruppen pÄ vÄra respondenter var mellan 19-23 Är och med kravet om att de skall eller har varit inskrivna pÄ Arbetsförmedlingen. Syftet med studien Àr att undersöka bland annat hur handlÀggarens engagemang pÄverkade den arbetssökande individen till att aktivt söka arbete efter det första besöket pÄ Arbetsförmedlingen. Exempel pÄ andra variabler vi har valt att studera Àr om handlÀggarens Älder och tillgÀnglighet pÄverkar den arbetssökandes instÀllning till denne, respektive engagemang till att aktivt fortsÀtta söka arbete.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

IntresseomrÄdet i detta examensarbete Àr sÀrskoleelever som befinner sig pÄ en tidig utvecklingsnivÄ och saknar förmÄga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssÀtt för att kunna samspela med andra mÀnniskor och för att kunna delge sina tankar och kÀnslor. SÀrskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssÀtt. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare pÄ sÀrskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt varje barn och ungdom de arbetar med ska anvÀnda.Den teoretiska utgÄngspunkten Àr begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien Àr kvalitativ med intervjuer av lÀrare som arbetar pÄ sÀrskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna vid sÀrskolorna prövar sig fram genom observationer och anvÀnder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt deras elever ska anvÀnda.

Alla har nÄgon gÄng mot sin vilja fÄtt en störande tanke pÄ hjÀrnan. En skrÀmmande bild eller en kÀnsla av att nÄgonting Àr fel.I den hÀr artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat ivÀg och blivit ett hinder för normalt umgÀnge med andra mÀnniskor.LÀs om livet som tvÄngssjuk..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera vilken relation som finns mellan sammanhÄllning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllning och kommunikation? Vi har svarat pÄ vÄra frÄgestÀllningar utifrÄn nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp pÄ företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fÄtt fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrÄn relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vÄr uppsats kommit fram till att sammanhÄllningen i stor utstrÀckning pÄverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har Àven kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur pÄverkar hur sammanhÄllningen utvecklas..

Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

Introduktion: NÀr nÄgon blir obotligt sjuk och nÀrmar sig döden Àr det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens nÀrstÄende pÄverkas ocksÄ. En viktig uppgift för sjuksköterskor Àr att kommunicera och stötta de nÀrstÄende för att tillfredsstÀlla behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomÄl som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med nÀrstÄende inom palliativ omvÄrdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad pÄ vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed.

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..