Att kommunicera på distans
En kvalitativ studie
Utvecklingen av teknik och tekniska hjälpmedel har lett till att det finns fler sätt att lära ut på än de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, när lärandet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del använde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lärare. Detta medförde att det var svårt att komma fram till gemensamma beslut inom grupper och det var även svårt att tolka och förstå text och förklaringar från kurskamrater och lärare. För att kommunikation på distans ska fungera optimalt bör kommunikationen ske synkront samt innehålla verbal kommunikation och helst bör denna ske via en videochatt för att användarna inte ska gå miste om icke-verbala ledtrådar, som avslöjar mycket i en konversation som sker face to face (FtF), dvs. ansikte mot ansikte. Genom att göra samtalen mer personliga och delge kurskamrater mer personlig information kan gemenskapen i klasserna och grupperna öka.