Tidigare forskning visar pÄ att mÄnga intressenter har Äsikter om Àmnet idrott och hÀlsas innehÄll och syfte, sÄvÀl ur ett samhÀlls- som ett Àmnesdidaktiskt perspektiv. LÀrare i idrott och hÀlsa har svÄrt att definiera och redogöra för ÀmnesinnehÄll, syfte och fÀrdriktning i undervisning. Gamla Àmnestraditioner lever kvar och Àmnet framstÄr mer som ett aktivitetsÀmne Àn ett kunskapsÀmne. Denna studie utgörs av kvalitativa intervjuer med lÀrare i syfte att undersöka hur lÀrare reflekterar kring visioner: hur dessa skapas, hur de förmedlas till eleverna och vilket lÀrande som de kan stödja. I studien deltog sex lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa i gymnasieskolan.

Studien syftar till att besvara de tvÄ forskningsfrÄgorna: 1. ?Hur beskriver studie- och yrkesvÀgledare sina arbetsuppgifter vid fristÄende gymnasieskolor?? och 2. ?Hur uppfattar studie- och yrkesvÀgledare vid fristÄende gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?? För att besvara frÄgorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvÀgledarfunktion verksamma vid den fristÄende gymnasieskolan, intervjuats.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden anvÀnds igymnasieskolan. Vi anvÀnde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vÄr definition tiden mellanen lektions start och slut) endast var nÄgra fÄ minuter kortare Àn den schemalagda tiden.Vidare var uppdelningen av den tid som lÀraren undervisade hela klassen och den tid someleverna arbetade sjÀlvstÀndigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster pÄverkade inteundervisningstiden nÀmnvÀrt. Under tid för eget arbete lÀmnade ett större antal eleverklassrummet och var frÄnvarande under betydligt lÀngre tid.

Women and men's equal, or unequal treatment has long been a topic of conversation and the workplace is a place where the topic has been and continues to be in question. This study examines the jargon and culture within student-run companies in Gothenburg from a gender equality perspective, focusing on female and male perceptions. The study poses the research question: What does the culture and jargon look like in student-run companies in Gothenburg from a gender equality perspective? The choice of method for the study has been qualitative semi-structured interviews, which has been performed on current and former employees from several student-run companies in Gothenburg. The results show, on average, that the jargon and culture are perceived as relatively equal, but that there can be considerable variation across different areas.

I detta examensarbete har fyra lÀroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstÀmmer med Àmnesplanen i fysik och lÀroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrÄn ett eget utvecklat analysverktyg som utgÄtt ifrÄn det centrala innehÄllet i Àmnesplanen, men Àven de kunskaper och förmÄgor i lÀroplanen som anses kunna visualiseras i en lÀrobok. Som ett komplement till analysen av lÀroböckerna intervjuades Àven tvÄ lÀroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande Àmnesplanen och lÀroplanen Àr vid utvecklandet av en lÀrobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar pÄ att Àmnesplanen och det centrala innehÄllet Àr starkt styrande över innehÄllet i lÀroböckerna. DÀremot förbises lÀroplanens kunskaper och förmÄgor, som analysen fokuserat pÄ, i större utstrÀckning dÄ lÀroboksförfattarna inte anser att dessa lÀmpar sig för en lÀrobok..

Framför dig har du en studie som har undersökt hur Ätta andrasprÄkselever i gymnasieskolan ser pÄ sin flersprÄkighet och vad de har för tankar och erfarenheter kring det. Metoden har varit kvalitativ genom enskilda intervjuer med förhÄllandevis öppna frÄgor. Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten har drag av hermeneutik vilket gjort att författarens subjektiva förförstÄelse setts som en tillgÄng i studien vid tolkning och analys. Resultatet visar att informanterna till övervÀgande del ser pÄ sin flersprÄkighet som nÄgot positivt och fÄ har upplevt att samhÀllet eller skolan skulle ha en negativ instÀllning. I skolsammanhang kan det dock stundtals vara svÄrt att förstÄ allt menar informanterna dÄ de inte enbart ska tillgodogöra sig innehÄllet utan samtidigt befinner sig i en sprÄkutvecklingsfas.

En intervjustudie med elever pÄ gymnasieskolan om vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare och hur teaterns verktyg kan frÀmja dessa egenskaper..

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn lÀrares och elevers upplevelser kring skrivundervisning beskriva hur skrivundervisningen bedrivs i tvÄ undervisningsgrupper i gymnasieskolan och jÀmföra det med aktuell skriv- forskning. I vÄr bakgrund redovisar vi den forskning som ligger som grund för den processorienterade skrivundervisningen ur sex aspekter: syftet med skrivundervisningen, skrivförberedelsen, skrivfasen, textresponsen, textkvalitén och skrivutvecklingen. VÄr metod bestod av att ur ett fenomenologiskt perspektiv intervjua tvÄ lÀrare och tre elever ur respektive lÀrares klass. Resultatet visar att den ena klassen befinner sig övergripande pÄ den lokala textnivÄn medan den andra klassen i större utstrÀckning har nÄtt upp till en global textförstÄelsenivÄ. Förklaringen till denna skillnad hittar vi i skrivförberedelsefasen, dÀr lÀrarnas presentationer skiljer sig Ät.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstÄ hur ett antal elever och lÀrare i gymnasieskolan uppfattar lÀrmiljöns betydelse för frÀmjande av utveckling inom lÀs- och skrivomrÄdet. Undersökningen belyser sjÀlvbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt pÄ vilket sÀtt eleverna Àr delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svÄrigheter i lÀsning och skrivning.  Forskningen har en kvalitativ design dÀr information har inhÀmtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lÀrare i gymnasieskolan.  Resultatet av studien visar att faktorer i lÀrmiljön har betydelse för utveckling i lÀs- och skrivomrÄdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bÀttre lyssnar till deras egna tankar kring hur lÀrmiljön ska utformas och lÀrarna önskar sig större kunskaper i omrÄdet för att kunna möta eleverna.

I denna studie undersöks huruvida sÄngundervisningen, bÄde enskild och gemensam, anvÀnds i gymnasieskolan idag. Vi vill Àven utforska hur sÄngundervisningen förÀndrats i och med införandet av den nya lÀroplanen Gy11. Vi ser det som viktigt att vi som snart utexaminerade sÄngpedagoger har insikt i hur undervisningen bedrivs i skolan idag, samt att vi Àr uppdaterade kring den nya betygsskalan och texten i Gy11.Vi har gjort Ätta kvalitativa intervjuer med bÄde lÀrare och elever pÄ tre olika gymnasieskolor. LÀrarna har svarat att den nya lÀroplanen har underlÀttat sÄngundervisningen pÄ olika sÀtt, bland annat genom att förtydliga och konkretisera mÄlen för de olika momenten som ingÄr i Àmnet sÄng för gymnasieskolan. De beskriver Àven för- och nackdelar med att undervisa i sÄng bÄde enskilt och gemensamt.

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott frÄn gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohÀlsa och felval Àr de frÀmsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga pÄ individnivÄ. Det förebyggande arbetet pÄ skolorna sker frÀmst reaktivt, alltsÄ nÀr det finns en elev som Àr pÄ vÀg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvÀrdering eller uppföljning av arbetet.

LÀroplanen för gymnasieskolan, Lpf 94, betonar vikten av friluftsliv. VÄra erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen Àr att friluftslivet trots detta för en relativt undanskymd tillvaro i dagens skola. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka attityder gymnasieelever och gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa har till friluftsliv i skolan, samtidigt vi ville ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för lÀrarnas attityder. Vi gjorde vÄr undersökning pÄ vÄra tidigare praktikplatser eftersom vi redan hade bra kontakt med eleverna och lÀrarna. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning med 69 enkÀter till elever och nio enkÀter till lÀrare.

VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.