Det hÀr examensarbetet har syftat till att svara pÄ hur filmen anvÀnds som undervisningsverktyg och hur lÀrare ser pÄ filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus lÄg pÄ gymnasieskolan och framför allt Àmnena Svenska och Engelska. Fem lÀrare intervjuades utifrÄn tre olika teman (synen pÄ filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mÄl) och de resultat som framgick stÀlldes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nÀmnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans vÀrld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlÀgset litteraturen och att anvÀnda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ?ofint? arbetssÀtt.

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen Àr att fÄ en bild av hur skolledare och lÀrare ser pÄ kommunikationsformen medarbetarsamtalet, kopplat till skolutveckling, i den svenska gymnasieskolan. Uppsatsen följer en fenomenologisk forskningsansats, i vilken en etnografisk modell med Ätta kvalitativa intervjuer av tre skolledare och fem lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor setts som en fallstudie. Materialet har analyserats med hjÀlp av en narrativ metod och kritisk diskursanalys (CDA) och resultatet visar att skolledare och lÀrare talar om skolutveckling pÄ disparata sÀtt i medarbetarsamtalet men ocksÄ att förberedelser och feedback pÄ medarbetarsamtalet skiljer sig Ät och upplevelsen av medarbetarsamtalet Àr dÀrför att det inte pÄverkar skolutvecklingen pÄ de tvÄ gymnasieskolorna..

Latin har lÀnge varit ett marginaliserat Àmne i gymnasieskolan; inte mÄnga elever har haft möjlighet att vÀlja det och det har ett rykte om sig att vara tidskrÀvande, meningslöst och jobbigt. Det har dock hÀnt en hel del i gymnasiet under senare Är. Det individuella valet har medfört att mÄnga Àmnen som tidigare var förbehÄllna endast ett fÄtal elever nu Àr tillÀngliga för mÄnga fler. 1997, dÄ en stor förÀndring av gymnasiet just Àgt rum, gjordes en undersökning i syfte att ta reda pÄ hur latinets situation sÄg ut just dÄ. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som har hÀnt med latinet stÀllning i gymnasieskolan sedan dess.

Ja.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.

Studiens syfte Àr att undersöka relationen mellan dansförestÀllningar, skapade för att visas för gymnasieelever, och gymnasieskolans verksamhet. Syftet Àr Àven att undersöka hur koreograferna till dessa förestÀllningar anvÀnder sig av gymnasieskolans styrdokument, vad koreograferna tÀnker om lÀrares syn pÄ en dansförestÀllnings relation till gymnasieskolan samt vilka relationer författaren ser mellan förestÀllningarna och styrdokumenten. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer med tre koreografer och observationer av dansförestÀllningar som koreograferna skapat. Resultatet visar att ingen av koreograferna anvÀnt sig av skolans styrdokument nÀr de skapat förestÀllningarna, tvÄ av koreograferna kan dock tÀnka sig att göra det. FörestÀllningarna relateras istÀllet till skolans verksamhet genom koreografernas uppfattningar om ungdomars liv och genom uppfattningen att skolelever bör fÄ se dans.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgÄtt olika reformer vilka har fÄtt betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kÀrnÀmnen pÄ samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krislÀge dÀr elever inte slutför sina studier eller ocksÄ tar studenten med icke godkÀnda betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att ÄtgÀrder bör genomföras. En av de ÄtgÀrder som lyfts fram Àr samverkan mellan kÀrnÀmneslÀrare och karaktÀrsÀmneslÀrare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar ocksÄ samverkan.Syftet med denna studie Àr att beskriva olika lÀrares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsÀttningar som lÀrarna ser för samverkan.

Syftet med följande arbete Àr att Àr att kartlÀgga och granska hur ungdomar pÄ individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men Àven att ta reda pÄ vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser pÄ sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus pÄ gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ hur nÄgra elever pÄ IV-programmet hade upplevt resan frÄn grundskolan till gymnasieskolan. VÄr intention var att fÄ höra elevernas egna berÀttelser samt att ta reda pÄ de tankar och kÀnslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att eleverna, trots att de lÀmnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn pÄ framtiden.

Denna examensuppsats har undersökt hur lÀroböcker i Àmnet historia för den svenska gymnasieskolan har framstÀllt USA:s War on terror mellan Ären 2003-2011. UtgÄngspunkten var Samuel P. Huntingtons teori att nutid och framtid kommer att prÀglas av krig mellan civilisationer, och att den vÀsterlÀndska och den muslimska civilisationen Àr tvÄ helt olika civilisationer med olösbara skillnader. Uppsatsens frÄgestÀllning löd: Hur framstÀlls USA:s War on terror i lÀroböcker i historia och överensstÀmmer lÀroböckernas framstÀllning med Samuel P. Huntingtons teori Clash of civilizations? Fem lÀroböcker undersöktes utifrÄn tre kriterier, jÀmn Ärsfördelning, olika förlag och olika författare.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

During my practice as a teacher trainee at an upper secondary school it became clear to me that many pupils have difficulties with algebra. Also in a report from the National Agency for Education (1999) you can see that the students algebra knowledge get worse and worse. I was surprised to find that many pupils seemed to get stuck on the level of attainment for the senior level of the nine-year compulsory school. As I have not studied anything about difficulties in algebra during my training to become a qualified teacher I would like to get to know more about this. I also examine why you have to study algebra in upper secondary school.

Syftet med följande arbete Àr att öka förstÄelsen för vad en likvÀrdig bedömning och betygssÀttning i gymnasieskolan innebÀr, samt studera förutsÀttningarna för att en sÄdan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem Àr tÀnkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som pÄ ett eller annat sÀtt behandlar frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielÀrare resonerar kring bedömning och betygssÀttning. I undersökningen har bÄde lÀrare som undervisar elever pÄ studieförberedande program och lÀrare som undervisar elever pÄ yrkesförberedande program kommit till tals.

Syftet med denna studie Àr att genom fem livsberÀttelser tolka och förstÄ problematiken kring studieavbrott pÄ fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar Àr överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievÀgledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg anvÀnds sÄ kallad narrativ metod, vilket innebÀr att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid nÄgon tidpunkt, fritt och med sÄ liten styrning som möjligt fÄr berÀtta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrÄn tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika anledningar och att det inte alltid Àr negativt att hoppa av sin utbildning.

Syfte: Vi vill genom vĂ„r studie analysera de undersökningar som utförts av Linköpings kommun och Skolverket med hjĂ€lp av ServQual ? modellen och Grönroos totalkvalitetsmodell som bĂ„da mĂ€ter kvalitet. Vi vill Ă€ven jĂ€mföra de bĂ„da kvalitetsundersökningarnas syn pĂ„ kvalitet samt hur de ser pĂ„ eleven ur ett kundperspektiv. Vi vill studera om undersökningarna mĂ€ter totalkvalitet eller om de likt vi tror snarare mĂ€ter teknisk kvalitet.FrĂ„gestĂ€llningar:Är synen pĂ„ vad som Ă€r kvalitet liknande mellan Skolverkets undersökningar och Linköping kommuns undersökningar?Motsvarar kvalitetsbilden/bilderna den som beskrivs i EUPAN ? rapporten dvs.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.