UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur sÄnglÀrare pÄ gymnasiet talar med elever om instudering och att fÄ en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att anvÀnda sig av nÀr de ska lÀra sig en ny sÄng, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sÄnglÀrarna. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de intervjuade sÄnglÀrarna förhÄller sig till lÀroplanen Lgy11 nÀr det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem sÄnglÀrare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sÄnglÀrare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrÄn olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som anvÀnds Àr texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mÄn notbild.

SyfteDen hĂ€r studien syftar till att undersöka faktorer som pĂ„verkar ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter pĂ„ studie- och yrkesvĂ€gledning i samhĂ€llet, nĂ€mligen i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Även undersöker studien ungdomars behov som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergĂ„ngen frĂ„n skola till arbetsliv utifrĂ„n fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och vĂ€rdering av arbete.

Syftet med studien var att synliggöra hur sÄnglÀrare i gymnasieskolan beskriver sitt behov av och förhÄllningssÀtt till att anvÀnda sÄnglÀroböcker i sin undervisning med utgÄngspunkt i aktuella styrdokument. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer anvÀnts dÀr fem sÄnglÀrare intervjuats. Informanterna Àr, eller har varit, verksamma i gymnasieskolan som sÄnglÀrare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhÄllningssÀtt ur ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att sÄnglÀroboken kan fungera som en artefakt för eleverna i sÄngundervisningen. LÀroboken kan förstÀrka och fördjupa innehÄll som behandlats i undervisningen sÄsom synliggöra och tydliggöra sambandet mellan teori och praktik.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallÀrare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrÄn styrdokumenten för kursen Instrument eller sÄng 2 pÄ estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda pÄ hur instrumentlÀraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallÀrare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet frÄn intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehÄllsanalytiskt perspektiv. UtifrÄn materialet i denna undersökningframtrÀder tre centrala teman: Äterkommande kvalitetsbegrepp, förhÄllningssÀtt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen Àr att lÀrarens autonomi och svÄrigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation dÀr godtycke kan uppstÄ och en ojÀmlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner pÄ lokal och nationell nivÄ för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen vÀcker nya frÄgor om betygens funktion ide estetiska Àmnena inom gymnasieskolan..

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för gymnasieelevers egenuppfattning om vad som gör ett skolÀmne meningsfullt i gymnasieskolan. Dettagenomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeÄrselever frÄn engymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriserassedan utifrÄn de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivationoch prestationsmotivation.Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hosgymnasieelever Àr högst individuell, men vissa generella mönster kunde utlÀsas.Majoriteten av respondenterna hÀvdade att yttre faktorer sÄsom praktisk nytta ochanvÀndning var viktigast för en aktivitet skulle kÀnnas meningsfull, men vid nÀrmaregranskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer sÄsom intresseoch att ha roligt hade störst pÄverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt attrespondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorierarbetet utgÄtt ifrÄn..

Inledningsvis identifieras de mÄl i kursplanen för fysik B pÄ gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehÄll. Syftet med detta arbete Àr att genom en textanalys utifrÄn dessa identifierade kursmÄl, beskriva hur fem gymnasielÀroböcker i fysik B tar upp de utvalda mÄlbeskrivningarna. NÀr det gÀller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla lÀroböckerna förankrar sin framstÀllning om sambandet mellan energinivÄer och atomspektra i Bohrs atommodell.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstÄs i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsomrÄden samtgrundlÀggande fÀrdighetstrÀning som bÄde gÀller hur man anvÀnder media och hur medier kananvÀndas för att sprida budskap - i synnerhet till olika mÄlgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och vÀrderingar i samhÀllet. Mediekunskaperna igymnasieskolan Àr följaktligen en snÀv gestaltning av vad som föresprÄkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak Àven konstatera att kunskaperna i hög grad Àrinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

I ett samhÀlle dÀr kraven pÄ utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar ocksÄ pressen pÄ individen att ta ansvar för sin karriÀrprocess. Flera rapporter visar att elever pÄ de individuella programmen Àr i stort behov av vÀgledningsinsatser. Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa vÀgledningen pÄ det individuella programmet. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: 1) I vilken utstrÀckning Àr studie- och yrkesvÀgledningen pÄ det individuella programmet en process? 2) Vad innehÄller studie- och yrkesvÀgledningen pÄ individuella programmet? 3) Hur ser studie- och yrkesvÀgledarna respektive eleverna pÄ vÀgledningen? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÄ vi ansÄg att detta passade undersökningens syfte bÀst.

Gymnasieutbildningen i Sverige Àr en frivillig skolform dÀr 98 procent av Sveriges ungdomar pÄbörjar ett program. Skolreformer och större klasser prÀglar gymnasieskolan och stÀller nya krav pÄ det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frÄnvaro Àr nÄgra av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lÀrarledarskap Àr en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management Àr en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad pÄ inlÀrningspsykologi.

En undersökning om vad som testas pÄ fysikprov, genom att prov frÄn gymnasiekolan samlats in och analyserats med avseende pÄ vilka problemtyper som förekom pÄ proven..

Syftet med uppsatsen Àr att se hur elever vÀrderar matematikkunskaperna som fÄs i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjÀlp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna vÀrderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundlÀggande matematiken? som innebÀr addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen vÀrderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till Àmnet finns och eleverna beskriver att lÀrarens motivation till vad och varför de skall lÀra sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa lÀrares Äsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger pÄ konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, pÄ grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anlÀnder flest invandrare frÄn det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielÀrare deltog i en enkÀtundersökning angÄende deras attityder kring frÄgor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lÀrare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade Àven en lÀrare och samordnare pÄ IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och Äsikter, dÄ detta Àr omrÄden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jÀmstÀlldhetsminister Nyamko Sabuni har Àven hon svarat pÄ frÄgor om slöjförbud i den svenska skolan.

Denna rapport har sin utgÄngspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier Àr bristfÀlliga och pÄ grund av det Àven i misstankarna om en betygsinflation pÄ gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sÀtts, utförs dÀr tre lÀrare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jÀmförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lÀrarna om hur de hanterar betygsÀttningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gÀllande styrdokument.

Studien syftar till att utforska vilken vÀrdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa vÀrden. Studien Àr genomförd i en tvÄstegsanalys, med en kvalitativ innehÄllsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska vÀrden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som gÄr att Äterfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. EnkÀtundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förvÀntningar pÄ skolan och lÀrares samhÀllsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning dÀr kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.