Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning pÄverkar deras motivation och lÀrande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-Äriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjÀlp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de fÄr av sina lÀrare. De förstod inte alltid vad lÀrarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

Dokumentation och bedömning Àr bland de mest aktuella frÄgorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga fÀrdigheten bedömas pÄ samma sÀtt som de andra fÀrdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten pÄ elevens lÀrandeprocess Àr ett krav i lÀraryrket. Syftet med min studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga fÀrdighet i moderna sprÄk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod. HÀr beskrivs vilka svÄrigheter som möter lÀrarna nÀr de dokumenterar och bedömer den muntliga fÀrdigheten i moderna sprÄk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen pÄ resurser Àr de frÀmsta aspekterna som gör att den muntliga fÀrdigheten dokumenteras och bedöms mindre Àn de andra fÀrdigheterna. För att underlÀtta dokumentation och bedömning föreslÄs i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller sjÀlvbedömning dÀr eleverna Àr mer involverade i sitt lÀrande och kan hjÀlpa lÀrarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lÀrarna i dokumentation och bedömning av den muntliga fÀrdigheten..

I denna rapport presenteras en studie vars syfte Àr att undersöka vilken vikt lÀrarna lÀgger vid artkunskap i gymnasieskolans ekologiundervisning, samt vad lÀrarna anser att artkunskap har för betydelse för förstÄelsen av ekologiska samband. Studien undersöker ocksÄ om det föreligger nÄgot samband mellan elevernas artkunskap och deras förstÄelse för ekologi.Sex lÀrare har intervjuats om sin ekologiundervisning och art- och ekologitester har genomförts med elever frÄn lika mÄnga klasser inom naturvetarprogrammet. LÀrarna understryker vikten av artkunskap för att eleverna skall förstÄ ekologiska samband. En övervÀgande del av lÀrarna har ocksÄ ett stort artfokus i sin ekologiundervisning. Artstudierna bedrivs huvudsakligen i samband med exkursioner.

ElevhÀlsovÄrd ska erbjuda multidisciplinÀrt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att frÀmja lÀrande, god allmÀn utveckling och en god hÀlsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhÀlsovÄrd inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhÀlsovÄrden i Sverige. De flesta omvÄrdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig pÄ skolsköterskors uppfattningar om skolhÀlsovÄrdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

ElevhÀlsovÄrd ska erbjuda multidisciplinÀrt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att frÀmja lÀrande, god allmÀn utveckling och en god hÀlsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhÀlsovÄrd inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhÀlsovÄrden i Sverige. De flesta omvÄrdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig pÄ skolsköterskors uppfattningar om skolhÀlsovÄrdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Vi har i den hÀr uppsatsen valt att undersöka om den familjeterapeutiska metoden reflekterande team gÄr att anvÀnda som reflektionsmodell för att efterarbeta en teaterupplevelse i gymnasieskolan. Vi har genomfört en studie pÄ tre olika gymnasieskolor i en skÄnsk stad. UndersökningstillfÀllena började med att vi spelade upp Harold Pinters ?I vÀntan pÄ Wilson? för eleverna för att efter förestÀllningen genomföra ett reflekterande arbete med en pedagogisk variant av metoden reflekterande team. Gruppen bildade tvÄ cirklar av stolar, en inre och en yttre, med lika mÄnga deltagare i bÄda cirklar.

Syftet med uppsatsen Àr att studera kanons existens pÄ en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklÀrare ska ge en överblick över en möjlig allmÀngiltig skönlitterÀr kanonlista pÄ skolan, samt lÀrarnas instÀllning till kanonbegreppet och skönlitterÀra urval. Det visar sig att det inte finns nÄgon allmÀngiltig kanon pÄ gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestÀms utifrÄn elevers behov och intresse, lÀrarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur pÄ skolan. Urvalet skiljer sig dÀrför mellan skola och skola, samt mellan lÀrare och lÀrare. Eftersom det inte finns nÄgon bestÀmd kanon skapar lÀraren sig en egen litteraturlista utifrÄn det urval som finns pÄ skolan och efter egna initiativ till inköp.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jÀmförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrÄn den demokratiska skolans vÀrdegrund, styrdokument, lagstiftning och Àven jÀmlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehÄllit traditionellt grupparbete med sjÀlvvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansÀttning. GruppenkÀt har anvÀnts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvÀrdering av mitt experiment. Observation har anvÀnts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Syftet med den hÀr undersökningen var att se hur verksamma lÀrare anvÀnder styrdokumenten i relation till skönlitteratur i sin undervisning i engelska. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare verksamma i gymnasieskolan i en kommun i Norrbotten. I studien framkom det att lÀrarna uppfattar mÄlen som vaga och öppna, vilket de anser har bÄde för- och nackdelar. PÄ grund av vagheten mÄste mÄlen konkretiseras, och det sker tillsammans med eleverna men informanterna önskar ocksÄ att det skulle ske med andra lÀrare. LÀrarna konkretiserar tillsammans med eleverna sÄ att de ska kÀnna sig delaktiga och förstÄ mÄlen.

SammanfattningBakgrund: Dagens skola lÀgger ner mycket tid pÄ teoretisk lÀrande pÄ gymnasie- och högskolenivÄ. Förr gick man mentor-lÀrlingsutbildningar som nÀstan bara gav praktisk utbildning. Idag Àr vi nu pÄ vÀg in i en ny gymnasiereform dÀr mentor-lÀrlingssituationer Àr pÄ vÀg tillbaka tillbaka in i den svenska gymnasieskolan.Syfte: Syftet med arbetet Àr att studera tvÄ utbildningsmodeller som finns för restaurangvÀrlden.Metod och material: Fyra intervjuer genomfördes till denna studie med svenska nuvarande/före detta köksmÀstare pÄ fine dining-restauranger. Dessa intervjuer var utformade efter metoden halvstrukturerade intervjuer.Resultat: Det viktiga om man gÄr en utbildning eller mentor-lÀrlingssituationer att man har har intresset, viljan och motivationen. För att nÄ de högre positionerna i ett restaurangkök Àr det viktigt att du gÄtt nÄgon form av utbildning.Diskussion: Utbildning vÀrderas högt i dagens samhÀlle men i restaurangvÀrlden kan det anses att bara för att man har nÄgot, skrivet pÄ papper överensstÀmmer det inte alltid med den egentliga kunskapen personen besitter.Slutsats: Som kock i framtiden mÄste man kunna erbjuda ett ?paketerbjudande?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter sina studier pÄ gymnasiet och hur studie- och yrkesvÀgledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: Vilka Àr de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut frÄn att ungdomarna bestÀmmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp frÄn gymnasiet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare. Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott, vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med det. För att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career Theory (SCCT) och Gottfredsons teori. Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligaste var felval, pÄverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svÄr situation under valet och behöver stöd frÄn omgivningen.

Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förstÄelse för hur lÀrarna i idrott och hÀlsa undervisar, bedömer och betygsÀtter elever i gymnasieskolans idrott och hÀlsas friluftsliv. Den enskilda lÀrarens definition av begreppet friluftsliv och hur lÀrare i dagens skolor definierar idrott och hÀlsas friluftsliv utifrÄn styrdokumenten redovisas Àven. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ sex olika skolor i nÀrliggande lÀn. Vad som framkommer Àr att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda lÀraren.

Syftet med studien Àr att studera lÀrarens intentioner och hur elever uppfattar lÀrarens budskap inom kemi pÄ gymnasieskolan. Metoden jag anvÀnt mig av Àr Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, dÀr jag har trÀffat lÀrare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfÀllet. De reflektionsfrÄgor jag anvÀnt mig av Àr mallen för en sÄ kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) frÄn Australien har utformat. Det Àr ett reflektionsverktyg men Àven ett sÀtt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).