Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) YrkeslÀrarrollen i förÀndring i den nya lÀrlingsutbildningen. (Changes in the Vocational TeacherŽs Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. LÀrlingsutbildningens lÀrarrollsförÀndring Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 HögskolepoÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet Àr vÄra funderingar kring hur lÀrarrollen förÀndras dÄ den nya lÀrlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte Àr att, undersöka hur den nya lÀrlingsutbildningen pÄverkar lÀrarrollen.

I takt med att inflödet av studenter minskar ifrÄn gymnasieskolan Àr det viktigt för högskolor och universitet att erbjuda en mer flexibel utbildning. I datalogikurser inom nÀtverks- & systemadministration dÀr studenten ska kunna fÄ praktisk erfarenhet genom laborationer finns det vissa krav pÄ laborationsmiljön om utbildningen skulle erbjudas pÄ distans. Studenten mÄste dÄ kunna installera nya operativsystem fritt inom kursens ramar i en virtuell miljö.För att denna variant av laborationsmiljö ska vara möjlig att erbjuda, krÀvs det mjukvara dÀr det för studenterna fritt gÄr att installera operativsystem med stor flexibilitet i en virtuell miljö. En studie behövs som utreder vilken funktionalitet som Àr relevant och vad som kommer krÀvas av de mjukvaror som pÄtrÀffats anvÀndbara för laborationsmiljöer inom frÀmst systemadministration.Detta arbete har jÀmfört funktionalitet och prestanda hos mjukvarorna VMWare vSphere 5 med vCenter Server mot Red Hat Virtualization 3. Resultatet pÄvisar i stort mycket likvÀrdig prestanda men VMWare har betydligt mer funktioner som kan vara anvÀndbara i miljön.

Flera forskare menar att lÀroboken under lÄng tid varit det viktigaste hjÀlpmedlet för lÀrare i sin undervisning. LÀroböcker Àr ocksÄ en egen litteraturgenre, med speciella sÀrdrag och upplÀgg. Bland annat Àr innehÄllet i böckerna en reproduktion av vetenskaplig fakta, och det Àr upp till lÀroboksförfattaren att vÀlja ut den fakta som ska ingÄ. Jag har undersökt om det skett en utveckling av genusmedvetande bland lÀroboksförfattare, genom att analysera innehÄllet i historielÀroböcker för gymnasiet frÄn 1960-talet och fram till idag. Genus innebÀr den socialt konstruerade relationen mellan könen. Under samma period frÄn 60-talet och framÄt, har ocksÄ den vetenskapliga genushistorien vÀxt fram. I undersökningen kommer jag fram till att inte mycket hÀnt med lÀroböckerna under den tiden, trots att ett av de grundlÀggande kraven för gymnasiets verksamhet, enligt den senaste lÀroplanen - Lpf 94, Àr jÀmstÀlldhet mellan könen.

I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historielĂ€roböcker. Metoden som har anvĂ€nts i studien Ă€r en pedagogisk textanalys, vilken gĂ„r ut pĂ„ att man tittar pĂ„ urval, stil och förklaringar i lĂ€roböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av lĂ€roplanen och den tidigare forskningen pĂ„ omrĂ„det. Även bildernas funktion i lĂ€roböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historielĂ€roböcker, producerade för gymnasiet efter Ă„r 2000.

Stressymtom hos ungdomar, och bland dem frÀmst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 Ären och utgör idag ett stort hÀlsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under Är 2006 fick elever med sjÀlvrapporterade stressymtom prova pÄ metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger pÄ det textmaterial som nio ungdomar lÀmnade in, dÀr tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstÄ innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut nÀr de anvÀnder metoden expressivt skrivande. TvÄ stora omrÄden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav pÄ prestation.

Uppsatsen jÀmför (a) Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det Àr motsvarande program frÄn Gy11 respektive Gy2000. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gÀllande behörigheten och tillgÄng till akademiska utbildningar vid tvÄ lÀrosÀten. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad Àr redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se pÄ uppsatsen Àr att den har en utvÀrderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11). Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet).

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp pÄ 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 pÄ ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fÄtt sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lÀrare och de har med hjÀlp av dem och skriftliga instruktioner i lÀroboken Svenska A, dÀr kÀlltexten Samarbeta för att överleva har hÀmtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nÀmns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjÀlp av diagram som sedan kommenteras. NÄgra av dragen har eleverna anvÀnt sig av utan problem, sÄ som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krÀvts om man hÄrdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text sÄ att majoriteten av innehÄllet Àr egenformulerad text.Som slutsats ges rÄd om att eleverna behöver fÄ hjÀlp och tid att trÀna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de sjÀlva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillrÀckligt omskrivet för att vara refererande text. .

I denna studie vill vi undersöka hur lÀrare i Àmnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram pÄ gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lÀrare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 pÄ bÄda programkategorierna under pÄgÄende lÀsÄr. Vi har undersökt lÀrarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehÄllet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lÀrarnas val av stoff var till olika grad pÄverkat av program och examensmÄl, för vissa av informanterna var det en sjÀlvklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansÄg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? frÄn programmens kÀrna genom att vÀlja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nÀra samarbete med yrkeslÀrare som ansÄgs vara viktigt för en lyckad Àmnesintegrering pÄ yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmÀnhet krÀvde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner pÄ dessa program vara mycket mer krÀvande för lÀrarna..

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man pÄ tvÄ varianter av gymnasiets samhÀllsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lÀrande. De tvÄ programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhÀllskunskap. Hur har arbetssÀttet entreprenöriellt lÀrande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika Àmnesinriktningar pÄverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts, dÀr sex lÀrare, tre frÄn vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar frÄn de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lÀrande Àr ett anvÀndbart arbetssÀtt i de flesta Àmnen.

I det hÀr arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssÀtt i geografiundervisning pÄ gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att anvÀnda PBL i verksamheten samt vad arbetssÀttet utifrÄn dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning pÄ gymnasiet. För att besvara min frÄgestÀllning har jag genomfört tvÄ olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mÄngÄrig erfarenhet av PBL-baserad undervisning pÄ gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever frÄn en Ärskurs tvÄ-klass som arbetat med arbetssÀttet under sin tid pÄ gymnasiet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvÀgagÄngssÀtt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av Àldre texter samt i vilken utstrÀckning valfrihet och medbestÀmmande Àr viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jÀmförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkÀter genomförs, baserad pÄ SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation pÄ en niogradig skala bestÄende av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvÀgagÄngssÀtt ökar elevers motivation. BerÀttande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gÀrna anknytning till universella teman och perspektiv.

Syftet med denna undersökning var att utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen frÄn ett skoldaghem Är 9 till gymnasiet. Vidare har syftet med undersökningen ocksÄ varit att skapa en bild av vilka fÀrdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fÄnga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig pÄ Meads teori om den symboliska interaktionismen, dÀr vi lÀr oss om oss sjÀlva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet frÄn personalen som en stor del i arbetet kring transitionen.

Föreliggande arbete har haft som avsikt att undersöka pÄ vilket sÀtt begreppet jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn fÄr för genomslag i undervisningen i SamhÀllskunskap A i gymnasieskolan. Jag har intervjuat fyra lÀrare som undervisar i Àmnet pÄ Estet- respektive Mediaprogrammet. Elever som studerar pÄ dessa program förbereds för ett arbete i det s.k offentliga rummet i yrken som skÄdespelare, dansare, konstnÀrer, journalister, författare o.dyl. Under studietiden men framför allt nÀr de kommer ut i arbetslivet kommer mÀnniskor att kunna ta del av deras verk. Avsikten har varit att undersöka hur lÀrare uppfattar, tÀnker och förbereder eleverna inför samhÀllslivet kring jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn. Undersökningen handlar ocksÄ om jÀmstÀlldhet diskuteras i samband med den konstart som eleven studerar.

Vid starten av idrottsundervisningen pÄ 1800-talet fanns en problematik gÀllande lokalbrist. Denna problematik fortsatte och aktuell forskning visar att endast 70 % av Sveriges skolor i början av Ärhundradet hade regelbunden tillgÄng till en gymnastiksal eller idrottshall. Kopplat till denna problematik saknas forskning kring huruvida det finns tillfredsstÀllande redskap till förfogande eller ej. DÀrför syftar denna studie till att undersöka vilka lokaler samt redskap, fasta och lösa, som idrottslÀrare har till sitt förfogande i undervisningen och i vilken utstrÀckning de har det. Denna studie baseras pÄ en webbenkÀt som har skickats ut till idrottslÀrare för att uppfylla syftet.