Elever i Ärskurs nio stÄr inför ett val dÄ de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvÀgledarna och Àven av rektorerna pÄ gymnasieskolorna, om de program som det finns att vÀlja pÄ i deras nÀrhet. Vi har bestÀmt oss för att titta nÀrmare pÄ den hÀr informationen, hur den ser ut och om alla program fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Vi har valt att inrikta oss pÄ det individuella programmet. Detta har lett följande frÄgestÀllningar: ? Vilken information fÄr högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna pÄ högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvÀgledare pÄ högstadiet och rektorerna pÄ gymnasieskolan till individuella programmet? För att nÄ fram till ett resultat har vi anvÀnt oss av viss litteraturgenomgÄng men frÀmst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare och tvÄ rektorer.

Dagens skola fÄr möta en del kritik för sin bristande förmÄga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lÀmnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsÀttningar som mÄste bli uppfyllda för att en individ skall kÀnna behovet av att gÄ framÄt i sin utveckling. Det vill sÀga vilka faktorer Àr avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgÄ ifrÄn, dÀr jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen sÄg ut pÄ en gymnasieskola i Norrbotten.

Denna undersökning Àr att med bakgrund av att yrkeslÀrare inom gymnasieskolan beskrivs som en bristvara, och med tanke pÄ det framtida behovet dÄ bristen pÄ yrkeslÀrare kommer att öka. Det vi vill belysa Àr vad som Àr motivationen och drivkraften för den enskilde individen i att bli yrkeslÀrare och Àven vilka drivkrafter som kan fÄ obehöriga lÀrare att vilja bli behörig. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ett klusterurval gjordes var efter intervjuer genomfördes. Empiriska undersökningen gick ut pÄ att med en halvstrukturerad intervjuguide intervjua ett antal olika personer.

Denna studie omfattar en lÀromedelsanalys i vilken fyra olika lÀromedel som Àr speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa lÀromedel Àr ?Stavningsraketen?, ?Stava Rex?, ?Spellright?, och ?TorTalk?. PÄ grund av tidsbrist hinner mÄnga lÀrare inte granska lÀromedel. Detta begrÀnsar deras möjligheter att granska huruvida lÀromedlen utgör lÀmpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever.

The purpose of this essay is to discuss and compare different ways of learning new words and expanding your vocabulary in a foreign language. This is done by an examination of relevant literature and available research, as well as by an empirical study with two upper secondary school classes, in which two different methods are put to the test: one traditional method of the kind that is found to be most common in second language acquisition, and one designed to take existing research into account. The results show that, although effective in the initial stages of acquisition, the traditional method, where words are learned in isolation and via translation to L1, results in a very limited form of knowledge. A big part of the words acquired via this method is also forgotten soon afterwards. The other method, where words were learned and tested in its proper context, was found to result in a broader form of vocabulary knowledge, covering more aspects, and that remained over time.

NÀr elever besöker studie- och yrkesvÀgledaren bÀr de pÄ en förhoppning om att fÄ reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom Àr mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera Àmnet. Syftet med studien Àr att fÄ en insikt hur vÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom och hur betydelsefullt det Àr i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien Àr att studera hur studie- och yrkesvÀgledarna sjÀlva ser pÄ sjÀlvkÀnnedom. Studiens valda metod Àr kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvÀgledarna som intervjuades var till antalet Ätta och hÀlften av de intervjuade vÀgledarna arbetar pÄ grundskolan och andra hÀlften pÄ gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvÀgledarna anser att det Àr deras uppgift att bidra till elevers sjÀlvkÀnnedom.

Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Arbetets syfte var att undersöka hur lÀrare anvÀnder minirÀknaren i sin undervisning men Àven hur eleverna anvÀnder den och om det finns nÄgra skillnader i attityder och anvÀndning mellan elever och lÀrare. Undersökningen gick ocksÄ ut pÄ att se om anvÀndandet har ökat eller minskat i gymnasieskolan. Arbetet syftade ocksÄ till att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan tjejer och killars attityder till minirÀknaren och tjejer och killars anvÀndning av den. En lÀrarenkÀt och en elevenkÀt delades ut pÄ fem olika skolor och dessa lÄg till grund för undersökningen. Resultatet pekar pÄ en ökad anvÀndning, en mer positiv attityd till minirÀknaren hos gymnasielÀrarna och att alla lÀrare, i nÄgon form, tar hÀnsyn till minirÀknaren vid prov.

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i PiteÄ. Detta Àmne valde jag pÄ grund av Àmnets aktualitet och för att samtidigt fÄ en inblick i skolan, socialtjÀnsten och polisen pÄ den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjÀnstgöring. Syftet med arbetet Àr hur man i PiteÄ arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden anvÀnt mig av Torstensson & Wikströms rapporter dÀr de beskriver socialtjÀnsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator pÄ Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fÀltassistent.

The title of this monography is Discourses of Writing in the Curriculum of the A-course in Swedish. The aim of this monograph is to find wich forms and discourses of writing that are emphasized and premiered in the curriculum for the first course in Swedish during secondary education in Sweden, grades 10-12. What kind of writing are presented to the students and what potentially miss due to the selection? Is any form of writing presented more thoroughly or as more important than any other in the curriculum?The professor of linguistics, Roz Ivanic, has formed different discourses of writing that she has found being used in education of writing. With these discourses of writing  I have applied them on the curriculum and then been able to see wich forms of writing that are premiered.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till Àmnesövergripande undervisning och i vilken utstrÀckning man arbetar Àmnesövergripande pÄ gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssÀttet samt elevernas förtjÀnster och svÄrigheter med undervisningen Àr andra frÄgestÀllningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor skickade vi ut en enkÀt till ett antal lÀrare. DÄ enkÀtunderlaget inte blev tillrÀckligt omfattande kunde vi inte dra nÄgra generaliserande slutsatser. Vi genomförde Àven tvÄ halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna pÄ gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller anvÀnder narkotika. Fokus i undersökningen lÄg pÄ vilka kunskaper kuratorerna ansÄg sig behöva för att kunna bemöta eleverna pÄ bÀsta sÀtt, hur detta bemötande gÄr till samt om de ansÄg att nÄgot behövde förbÀttras eller förÀndras för att bemötandet skulle kunna fungera bÀttre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i tvÄ kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjÀlp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framvÀxt.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv pÄ historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framstÀllning inom kvinnohistorien anvÀnds för att se hur kvinnohistoria framstÀlls i tvÄ av Sveriges mest anvÀnda böcker för A-kursen i historia pÄ gymnasiet. DÀrefter analyseras resultatet utifrÄn teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas. Resultatet av analysen av de lÀroböcker som hÀr har granskats, Àr att de har mycket brister ifrÄga om genusdiskussion. De mest framtrÀdande dragen i lÀroböckerna Àr att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framstÀlls i en sÄ kallad her-story. Det sistnÀmnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillÀgg till den traditionella historiska berÀttelsen och inte Àr en naturlig del av den.

MÄlet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning och i vilka sammanhang det könsneutrala pronomenet hen anvÀnds bland gymnasieungdomar, i förhÄllande till redan etablerade neutrala uttryck som exempelvis den, han eller hon och vederbörande. Dessutom söker studien upptÀcka eventuella skillnader i attityder och bruk av hen mellan olika grupperingar. Finns det kopplingar mellan graden av acceptans respektive bruk av hen och graden av sprÄklig, kulturell inriktning i de gymnasieprogram eleverna gÄr? Sammanlagt 200 elever pÄ gymnasieskolan har i en enkÀtundersökning fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de förhÄller sig till hen och andra könsneutrala pronomen, sÄvÀl i sitt eget sprÄkbruk som i acceptansen till andras. HÀlften av eleverna gÄr pÄ ett program med sprÄklig och kulturell inriktning och hÀlften pÄ ett program med naturvetenskaplig inriktning.