SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

BakgrundTonÄringar befinner sig i en kritisk period i livet dÄ mÄnga förÀndringar sker bÄde fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men Àven att testa bland annat alkohol, vilka bÄda Àr faktorer som pÄverkar glukosnivÄn i blodet. Att vara tonÄring med diabetes innebÀr dagliga övervÀganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll Àr att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen sjÀlv ska kunna pÄverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvÄrd. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonÄringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Mitt syfte Àr att undersöka och förstÄ hur man hanterar kulturell och etnisk mÄngfald inom den kommunala Àldreomsorgen som organisation. Speciellt de problem som eventuellt kan uppstÄ nÀr mÀnniskor pÄ grund av sin kultur eller sin religion har referensramar som gÄr stick i stÀv med organisationens riktlinjer. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur hanteras mÄngfaldsfrÄgor i organisationen? Vilka erfarenheter har man av konflikter som uppstÄtt mellan organisationens riktlinjer och en personal eller arbetssökande som pÄ grund av sin kultur eller religion haft andra referensramar samt hur har man hanterat dem nÀr de uppstÄtt?Metoden Àr kvalitativ intervjumetod. Jag har intervjuat fyra enhetschefer och tvÄ chefer högre upp i organisationshierarkin för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ mÄngfaldsfrÄgor och deras erfarenheter av krockar mellan personal/arbetssökandes referensramar och organisationens riktlinjer.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Bakgrunden till denna uppsats var att undersöka pÄ vilket sÀtt kan man utveckla en mobil applikation som motiverar anvÀndaren till bÀttre grundhÀlsa. Genom ett samspel mellan anvÀndaren och en mobil applikation, sÄ stödjs anvÀndaren i att uppnÄ en bÀttre grundhÀlsa genom fysisk trÀning med hjÀlp av en Smartphone.VÄr frÄgestÀllning blev dÀrför: Hur skapar man en mobil applikation som motiverar till bÀttre grundhÀlsa? För att besvara detta har vi anvÀnt oss av teorier kring motivation, fysiologi och grÀnssnittsdesign. Vi har Àven anvÀnt metoder för att designa och skapa applikationen. De metoder som vi anvÀnt Àr följande: Designramverket skapad av Alan Cooper.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Hedersrelaterat vÄld och förtryck har blivit allt mer uppmÀrksammat men dÄ frÀmst med fokus pÄ tjejer dÀr killar har hamnat i skymundan. Vi har dÀrför valt att göra en studie med syftet att fÄ en inblick i hur killar som tagit avstÄnd frÄn hedersrelaterat vÄld och förtryck beskriver heder och ?hederskultur?, samt sina egna upplevelser av och avstÄndstagande till hedersrelaterat vÄld och förtryck. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: hur förklarar killarna heder och ?hederskultur??, hur beskriver killarna att ?hederskulturen? tog sig uttryck för dem? samt hur beskriver de sitt eget avstÄndstagande till hedersrelaterat vÄld och förtryck? UtifrÄn detta syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod dÀr vi intervjuat fyra killar.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Syfte och frÄgestÀllningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, fÀrdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förstÄelse i unga pitchers mentala förmÄga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag.Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och fÀrdigheter som omfattar mental tuffhet?Besitter unga basebollspelare som hÄller en jÀmn prestationsnivÄ under match Àven en högre grad av mental tuffhet?Metod: Studien bestÄr av en kvalitativ och kvantitativ metod dÀr ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hÀlsa i högre grad Àn inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och Àldre. Arabisktalande personer frÄn mellanöstern hÀrstammar frÄn en kultur lÄngt frÄn den svenska, vilket kan ge upphov till missförstÄnd i vÄrden. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsstÀllande vÄrd. Forskning tyder pÄ att vÄrdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill sÀga lÀra sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor frÄn Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.