SAMMANFATTNINGBakgrundDen första januari 2015 trÀdde Patientlagen (SFS, 2014:821) i kraft för att stÀrka patientens stÀllning inom hÀlso- och sjukvÄrden. I lagen regleras det att patienten ska ges individuellt anpassad information, erbjudas delaktighet i sin egen vÄrd samt att patientens samtycke ska inhÀmtas inför varje beslut angÄende behandlingsalternativ. För patienter med multisjuklighet som har flera diagnoser, nedsatt funktionsförmÄga och mÄnga lÀkemedel Àr de ovan nÀmnda komponenterna viktiga att uppfylla för att stÀrka deras stÀllning och sjÀlvbestÀmmande. Detta stÀller vÄrdteamet inför utmaningar i form av att individanpassa information, patientundervisning och hur patienten ska integreras i varje steg av sin behandling.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva vÄrdteamets upplevda möjlighet att inom akutgeriatriska vÄrdavdelningar bedriva omvÄrdnad förenlig med de krav som stÀlls i kapitel tre till fem i Patientlagen (SFS, 2014:821).MetodFör att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna skedde i fokusgrupper och enskilt med totalt Ätta medlemmar ur vÄrdteamet pÄ akutgeriatriska vÄrdavdelningar inom Stockholms lÀns sjukvÄrdsomrÄde.ResultatDet framkom att det fanns problem att bedriva omvÄrdnad förenlig med de krav som stÀlls i Patientlagen (SFS, 2014:821).

Vi har i vÄrt arbete undersökt och analyserat hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att vÀcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hÀlsa i dag och i ett lÀngre perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar idrottslÀrare i dagens skola med hÀlsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att vÀcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hÀlsa? Hur arbetar idrottslÀrare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vÄrt arbete ocksÄ belyst forskning i Àmnet för att uppmÀrksamma hur idrottslÀraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hÀlsosam livsstil med syfte att uppnÄ ett varaktigt vÀlbefinnande. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslÀrare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete pÄ Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. UtifrÄn frÄ-gestÀllningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick ocksÄ frÄn att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjÀlpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras pÄ mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet frÄn totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter pÄ Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgÄtt fÄn tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrÄn de fyra kunskapsformerna episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

BakgrundTonÄringar befinner sig i en kritisk period i livet dÄ mÄnga förÀndringar sker bÄde fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men Àven att testa bland annat alkohol, vilka bÄda Àr faktorer som pÄverkar glukosnivÄn i blodet. Att vara tonÄring med diabetes innebÀr dagliga övervÀganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll Àr att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen sjÀlv ska kunna pÄverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvÄrd. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonÄringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

BakgrundTonÄringar befinner sig i en kritisk period i livet dÄ mÄnga förÀndringar sker bÄde fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men Àven att testa bland annat alkohol, vilka bÄda Àr faktorer som pÄverkar glukosnivÄn i blodet. Att vara tonÄring med diabetes innebÀr dagliga övervÀganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll Àr att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen sjÀlv ska kunna pÄverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvÄrd. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonÄringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.