Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Syftet med den hÀr fallstudien Àr att visahur arbetetpÄ en förskolakan görasför att lyfta barns olika kulturerpÄ ett sÀtt som utmanar och utvecklar barns tankar om sin egen sÄvÀl som andras kulturer. I studien ses inte bara olika utlÀndska kulturella bakgrunder som betydande utan Àven sociala och ekonomiska förutsÀttningar som finns i samhÀllet.Arbetet har utgÄtt frÄn Vygotskijs sociokulturella teori dÀr barn lÀr i samspel med andraoch utvecklas framÄt genom detta.Iresultatet har det kommit framatt det handlar mycket om vilken instÀllningoch respektlÀrare har för bÄde barn, förÀldrar och de olika kulturersom de möter i förskolan.Det hÀr har ocksÄ kopplats till Banduras sociala inlÀrningsteori eftersom det innebÀr att ?barn gör som du gör?.Studien visar ocksÄ hur förskolans miljö kan anvÀndas för att bemöta olika kulturer. Genom att skapa mötesplatser för barnen i den vardagliga miljön skapas Àven förutsÀttningar för till exempel sprÄkutvecklingen hos barnen samt möjligheten att ta tillvara pÄ varandras kunskaper och erfarenheter.Resultatet visar ocksÄhurman kan arbeta inom förskolan med modersmÄlsstödutan stöd av utbildade modersmÄlsstödjare..

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..

Syftet med denna studie Àr att studera hur ett kontrastivt perspektiv i Àmnet Svenska som andrasprÄk utformas och mottages av lÀrare respektive elever. Studien Àr baserad pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ tvÄ gymnasieskolor i ett och samma lÀn. Fokus har legat pÄ hur kulturella jÀmförelser görs och pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever Àr delaktiga i dessa. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elever Àr positivt instÀllda till att jÀmföra olika kulturer. Det har dock framkommit att förutsÀttningarna för eleverna att utveckla en interkulturell medvetenhet med hjÀlp av jÀmförelser, Àr olika beroende pÄ vilken lÀrandemiljö de befinner sig i.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förberedda lÀrare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mÄngfald. FrÄgestÀllningarna lyder: Vilken syn har nÄgra lÀrare pÄ kulturell mÄngfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mÄngfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lÀrarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mÄngfald?Undersökningen bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med samhÀlls-, geografi-, historie- och religionslÀrare, samt tvÄ rektorer. Resultaten visar att lÀrare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mÄngfald. Studien visar att de tvÄ skolorna arbetar olika inom mÄngfalds- och vÀrdegrundsarbete.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur specialpedagoger i segregerade omrÄden med lÄg mÄluppfyllelse ser pÄ högstadieskolors möjligheter att förÀndra sitt arbetssÀtt och dÀrmed minska andelen elever i behov av sÀrskilt stöd. Följande studie Àr menad som ett bidrag för att komma ett steg nÀrmare hur lÀrare och specialpedagoger bör agera pÄ den allra nÀrmaste nivÄn dvs. klassrumsnivÄn och skolnivÄn utan att för den skull förutsÀtta att det finns nÄgon övergripande undervisnings- eller organisationsmodell som passar alla skolor eller klasser. Varje elev, pedagog, klass, skola och situation mÄste behandlas efter sina unika förutsÀttningar.Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats. UtifrÄn denna ansats har jag försökt ta reda pÄ hur fem specialpedagoger/speciallÀrare, verksamma pÄ högstadieskolor i förortsskolor, ser pÄ hur undervisningen bör anpassas för att fler elever ska uppnÄ mÄlen.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Syfte och frÄgestÀllning: Syftet Àr att ta reda pÄ hur globala företag ? i detta fallföretaget Scania CV AB ? genom sina officiella intern- och kundtidningar i olikalÀnder förmedlar företagets kÀrnvÀrden och dÀrmed corporate brand.Metod: Ett urval av tidningar ifrÄn företagets intern- och kundtidningaranalyseras utifrÄn ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. BÄde ett urval avartiklar ? bÄde text och bild ? och tidningarnas grafiska kommunikationanalyseras.Slutsatser: Företagets kÀrnvÀrderingar Àr vagt formulerade och ger dÀrmed stortutrymme för tolkningar av dess innebörd. DÀrmed kan nÀstan allt som skrivs itidningarna sÀgas förmedla företagets corporate brand.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.