I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden.

Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen.

Kulturen har sedan urminnestider funnits i olika former, beroende på hur människorhar levt och förflyttat sig över jorden. Idag när vi lever närmare varandra ännågonsin kan den ge upphov till problem, kulturerna emellan. När olika kulturer skasamsas på en och samma plats behövs det verktyg för att samhället ska bli enhomogen och trygg plats. Mångkulturella samhällen existerar överallt i världen, därolika kulturer lever sida vid sida, detta examensarbete kommer ta upp förhållandeinterkulturalism, där kulturerna lever inte bara sida vid sida utan i en relation medandra kulturer som bygger på respekt för mångfald, ömsesidigt utbyte och synergi,och dokumentärfilm i form av två undervisningsfilmer.Två undervisningsfilmer har skapats med hjälp av två olika berättarsätt, medinterkulturalism som grund.Efter en enkätundersökning gjord med respondenter på Komvux vuxenutbildningSFI, svenska för invandrare, gjordes en jämförande studie som byggde på enjämförelse mellan dessa två filmer. Jag kunde därefter konstatera attinterkulturalismens budskap bäst går fram till mottagaren genom enundervisningsfilm gjord på Bill Nichols ?The Expository mode? som grund..

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut på skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. Hur arbetar lärarna för att ge dessa elever likvärdiga villkor som barn med svenska som modersmål? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss på att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andraspråk samt bedömningsunderlag för ämnet svenska. Vi har även valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett från mitten av 1900 ? talet fram till idag.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

The purpose of the study is to investigate the communication between exchange students and their host student trough Facebook. The study shows the importance of social cues and self-disclosure to maintain a relationship. The students? everyday use of Facebook helps them to remain connected to their social life locally and create new friendships. Cultural differences were shown in the way the students formed their expressions trough their messages to each other.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner.

The purpose of this paper is to find out pedagogues approach to intercultural education through IVIK, goals and guidelines, the school for newly arrived students and how student experience and knowledge are utilized. In my study, I used a qualitative research method. I have interviewed four teachers and four students and a school administrator at IVIK. Results of the study show that most teachers have a good understanding of interculturalism, but that doesn?t mean that teachers make of this relationship means in their teachings.

Uppsatsens undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i italienska. Syftet med uppsatsen är att dokumentera och analysera hur lärare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jämföra hur lärarna ser på sambandet mellan språk och kultur i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner på kulturbegrepp inom språkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarläggs att styrdokumenten lämnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lärarna känner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka förstå hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi ämnar även belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vår uppsats för att på så sätt kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att använda oss av är intervjuer och enkäter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort är framgångsrika i Kina men att de problem som finns, enligt både intervjupersoner och litteraturen, främst uppstår inom områdena kommunikation, motivation och initiativförmåga. Problemen i verkligheten är dock inte lika stora som litteraturen beskriver.

Abstract Denna uppsats syftar till att undersöka grundskolelärares uppfattningar av begreppet mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed påverka lärandet.  Då skolans styrdokument, Läroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo ? 94) inte gör en större satsning på att definiera begreppet ställs följaktligen ett stort krav på enskilda lärare att tolka.Arbetet ger en översikt över forskningsläget och tidigare litteraturen, vilka kan bli aktuella och av betydelse för lärarnas uppfattningar. Denna bakgrund möjliggör en jämförelse och analys av lärarnas uppfattning kring begreppet med vad som i ämnesdebatten skrivs om begreppet.Uppsatsen är inspirerad av fenomenografins metodiker, där jag utfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i Halland län.I resultatet framkom det att begreppet mångfald uppfattades av lärarna som ett ytterst omfattande och relativt abstrakt begrepp som kan separeras mellan en abstraktnivå (teoretiska innehållet) och en praxisnära nivå (praktiska arbetet). Kärnan i begreppet beskrevs som begreppets funktion, nämligen arbetet med värdegrunden.Ämnesord: Mångfald, lärande, interkulturell pedagogik, skolans uppdrag och värdegrund, lärarrollen,.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.