Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

I föreliggande studie undersöktes episodisk igenkÀnning av namn och dess relation till tvÄ olika former av pre-experimentell kunskap, namnfrekvens och celebritet. Frekvens operationaliserades som antalet trÀffar i den nationella telefonkatalogen och celebritet som antalet trÀffar i massmediala webbsidor. Fyrtiosju studenter deltog i ett episodiskt igenkÀnningstest i en mixed modell design, dÀr 192 namn anvÀndes, vilka kombinerades till fyra olika grupper som variationer av de tvÄ faktorerna. Mellangruppsvariabeln var ökad uppmÀrksamhet för celebritet för den ena gruppen dÀr fpp instruerades att bedöma namn som celebra eller icke celebra, och ökad uppmÀrksamhet för frekvens för den andra dÀr fpp instruerades att bedöma namn som vanliga eller ovanliga. Celebritet var positivt och frekvens negativt associerat med korrekt igenkÀnning, och resultatet gav upphov till en generalisering av ordfrekvenseffektens förklaring till namn, varpÄ en namnfrekvenseffekt presenterades.

Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.

FrÄgestÀllning och syfte. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning Àr; Hur ser journalisters etiska avvÀganden angÄende namn och bildpublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas instÀllning till namn och bild publicering, och varför ser sederna sÄ annorlunda ut i respektive land?.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bÀsta nÀmns och/eller beaktas i 24 domar frÄn migrationsdomstolarna. Vidare undersöks pÄ vilket sÀtt barnets bÀsta har beaktas i dessa domar, vilka Àr frÄn augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av synnerligen ömmande omstÀndigheter. För att skapa en förstÄelse av hur principen om barnets bÀsta kan tolkas anvÀnds Johanna Schiratzkis teori om barnets bÀsta som ett öppet koncept samt Àven FN:s barnkonvention och den svenska utlÀnningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utstrÀckning nÀmner Àn beaktar barnets bÀsta.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.

Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förÀndra sÀttet mÀnniskor skriver kommentarer pÄ YouTube-videor. YouTube begÀrde nyligen att anvÀndarna skulle ange sina fullstÀndiga namn. AnvÀndare Àr Ànnu inte skyldiga att Àndra sitt anvÀndarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara pÄ varför de vÀljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lÀt vi först anvÀndare svara pÄ en enkÀt för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmÀrksamma kring deras sÀtt att kommentera pÄ YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen hÀnder i kommentarsfÀlten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Denna uppsats bestĂ„r av en sprĂ„ksociologisk undersökning av namngivning och namntrender. Hur tĂ€nker vi nĂ€r vi namnger vĂ„ra barn? Är det viktigt att lĂ„ta namn gĂ„ arv? Är det viktigt att vara originell? Hur mycket styr trender oss i vĂ„ra namnval? Detta Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gor jag har undersökt..