Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

Sammanfattning331 svenska högstadielÀrare bedömde i en enkÀt tio olika förnamnpÄ fiktiva elever inom fem dimensioner: framgÄngsrik, populÀrbland kamrater, social förmÄga, maskulin/feminin ochsocioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: tvÄ vanliganamn, tvÄ ovanliga, tvÄ namn vanligast bland höginkomsttagare,tvÄ vanligast bland lÄginkomsttagare och tvÄ av icke-svensktursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olikakonnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga femdimensioner samt att vanliga namn och namn typiska förhöginkomsttagare skulle fÄ en mera positiv bedömning Àn övriga.Undersökningen gav stöd Ät samtliga hypoteser.Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, Älder ochyrkeserfarenhet pÄverkade vissa bedömningar signifikant meneffektmagnituderna var smÄ. Resultaten indikerar attnamnkonnotationer Àr ett förekommande fenomen Àven i Sverige,Ätminstone pÄ högstadiet.Nyckelord.

 Bakgrund: ADHD stÄr för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebÀr uppmÀrksamhetsstörning, koncentrationssvÄrigheter och planeringssvÄrigheter, nedsatt arbetsminne samt dÄlig tidsuppfattning. Barnets sjukdom pÄverkar hela familjen. Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med en ADHD diagnos. Metod: En allmÀn litteraturstudie som byggde pÄ 10 vetenskapliga empiriska artiklar. Resultat: Mödrarna kÀnde sig utpekade, vilket ledde till skuldkÀnslor, stress och depression.

Jag har i uppsatsen hÀrlett barnets efterfrÄgan av idrott dÀr kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för tvÄ idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de tvÄ idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgÄtt till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrÄgefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och dÀr konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförÀndringar..

Syfte: Denna systematiska litteratur?versikt syftar till att unders?ka och sammanst?lla den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol p?verkar fris?ttning av aptithormonet kolecystokinin (CCK). Metod: Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt d?r s?kningar utgick fr?n tv? databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade studier. Intervention var intag av l?sning s?tad med erytritol och utfallsm?tt inkluderade fris?ttning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en normalf?rdelad, frisk, vuxen population. Resultat: Litteraturs?kningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju l?stes i fulltext. Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanst?llda underlaget visade en statistisk signifikant effekt p? fris?ttning av CCK vid intag av 50?75 g erytritol j?mf?rt med vatten.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

I denna uppsats undersöks begreppet ?barnets bÀsta? med utgÄngspunkten att granska vilka olika förestÀllningar som finns och har funnits kring vad detta innebÀr. Detta begrepp Àr inte nytt för vÄr tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rÀttigheter som antogs 1989. Barnets bÀsta Àr dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förÀndras dÀrför stÀndigt.Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr dels en genomgÄng av litteratur och dels en textanalys av tvÄ historiska kÀllmaterial bestÄende av en proposition frÄn 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar frÄn 1997, SOU 1997:116.

Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

 SammandragFler och fler mÀnniskor hamnar i en situation dÄ de behöver skapa sig ett namn pÄ internet. Detta Àr ett relativt nytt fenomen och vid skapandet av dessa namn vÀljer mÄnga mÀnnsikor att inte följa de namntraditioner som lÀnge har gÀllt för verkliga personnamn. Det finns dock mÀnniskor som vÀljer att byta förnamn Àven i verkligheten. I den hÀr uppsatsen undersöks vad som utmÀrker de namn som mÀnniskor anvÀnder sig av pÄ internet, vad som utmÀrker tillbytta förnamn samt vad dessa namngrupper har gemensamt och hur de skiljer sig Ät. Materialet bestÄr frÀmst av tillbytta förnamn och internetnamn insamlade frÄn tvÄ olika communities; Lunarstorm och Bilddagboken.

Barnets bÀsta beskrivs av forskare som ett svÄrdefinierat begrepp. Trots detta Àr begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vÄrdnad, boende och umgÀnge. Syftet med studien har varit att undersöka GÀvle tingsrÀtts diskussion av barnets bÀsta i vÄrdnads-, boende- och umgÀngesdomar under Ären 1992, 2002 och 2012 samt om det skett nÄgon förÀndring över tid. En form av textanalys anvÀndes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rÀttssociologisk teori. Det mest framtrÀdande resultatet var att tingsrÀttens diskussion kring barnets bÀsta oftast skett indirekt, dÀr ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation Àr till barnets bÀsta eller inte.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerÀtten tolkar begreppen barnets bÀsta och barnperspektiv i sina utredningar om vÄrdnad, boende och umgÀnge, och i sitt arbete med umgÀngesstöd. FamiljerÀtten skall utreda vad som Àr det bÀsta för barnet, och dÄ inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgÀnge och umgÀngesstöd Àr att barn har rÀtt till kontakt med bÄda sina förÀldrar. Dock Àr det inte alltid för barnets bÀsta att ha kontakt med den andra förÀldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagÀndringen i FörÀldrabalken 6 kap (prop.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.